Glitter

Så här i Luciaveckan har jag ägnat min sticktid åt att sticka en sjal i ett härligt blått garn med silver i.

Det har för ovanlighetens skull varit ett fokuserat stickande från uppläggning till färdigblockad och ivägskickad som present på kort tid. Skönt, då jag mest tycker att jag stickat och stickat men aldrig blivit färdig med något under hösten. Ändå har sjalen erbjudit en del motstånd, nuppor är till exempel extremt tålamodsprövande och inget jag tänker göra fler gånger, sedan var det lite svårt att få rätt antal maskor på rätt ställe till sista rapporten men jag har envist repat upp och stickat om.

Svårt att få med det fina glittret på bild men det finns där jag lovar.

Om sjalen:

Garn: Silver silk sock blåmelerat från Stäkets hantverk och design, ett sockgarn men det passar alldeles utmärkt till sjalar.

Mönster: Swallowtail shawl. ett mönster som jag länge tänkt sticka men som inte blvit av förrän nu, trevligt at sticka och snyggt men som sagt nuppor gillar jag inte.

Stickor: 4,5 tror jag.

Det blir fler sjalar i såväl garnet som mönstret fast inte i kombination kanske, fast nu närmast vantar och en kofta.

Nystart

Jag skrev redan 12 augusti om mina julklappstankar, med en bakgrund som jag verkligen gillar. Det blev två strumpor klara hyfsat snabbt men sedan har det inte blivit så mycket mer. Jag köpte Big Fabel för att sticka till den mest storfotade släktingen och det är nog smart när man ska sticka i storlek 46 men inte så värst roligt. Jag påbörjade en socka till en av kusinerna men misslyckades helt med hälen och la undan stickningen. Allihopa har mest legat och skaft som en dåligt samvete och så kan man ju inte ha det när man ska sticka, stickning ska vara kul.

Men så i går frågade KM hur det går och jag berättade, han sa några kloka ord som att det ska vara på mitt sätt och enkelt och inte till alla samma år. Dessa ord låg och värkte under natten och i dag när jag är hemma i lugn och ro med mina onda leder så insåg jag att det som framförallt var mitt sätt just denna gång var att sticka med garner jag har hemma och i de mönster som jag gillar (det sista kan ju verka självklart). Så i dag tog jag fram restgarnslådan och några enfärgade strumpgarner och jag ser nu framför mig 4-5 par strumpor och en massa stickglädje.

Så nu blir det julklappsstickning på mitt sätt så nu ökar chansen att det blir något mjukt hemstickat i paketen här på julafton.

Bildbevis och julklappar

Nu så kommer den utlovade bilden på mitt färdiga UFO för vecka 39:

Ett par Jaywalker stickade i Gepard Strong art köpt på Garnkorgen. Jaywalker är ett härligt mönster tycker jag.

Dessa blir de andra färdiga julklapparna (i ett tidigare inlägg skrev jag om sticka vantar och strumpor som en speciell jultradition i släkten på min mans sida).

Ett par alldeles vanliga strumpor stickade i ett Opalgarn tror jag med bambu i.

Jag har faktiskt börjat på nästa par julklappsstrumpor…

Julklappar

Visst är augusti en bra tid att fundera på julklappar? I alla fall om man stickar. Jag brukar vanligtvis börja fundera på det någon gång i november och då blir det inte mycket stickat som tomten har med sig. I år fick jag en fråga uppmaning av KM om att sticka julklappar. Uppmaningen har en bakgrund. Min svärmor försåg oss alla med strumpor och vantar till jul oavsett om man ville eller inte (fast det ville vi), i generationen före henne så var det hennes svärmor som gjorde det samma. Det finns strumpor här hemma från båda två. Så nu har KM räknat ut är det min tur att förse ”släkten” med strumpor och vantar. Jag gillar tanken men har som sagt hittills inte kommit i gång men i år så:

Två par strumpor på gång. De till vänster är ett riktigt UFO som värmt stickkorgen länge, utan begriplig anledning, nu återstår bara att sy ihop tån och så ett par alldeles vanliga strumpor.

Rött

Så var julhelgen över för i år och det tycker jag känns skönt faktiskt. Årets jul var för min del en rätt besvärlig, det har det senaste åren varit svårt att få ihop en jul i vår släkt som alla mått gott av. Efter denna jul inser jag äntligen att jag måste prioritera det som är viktig för mig och mina allra närmaste även om det innebär en del svåra beslut. Vet inte om man ”får” ge uttryck för att jul kan vara något annat än” bullerbylyckligt” men för mig var insikten ovan viktig och har någon läsare varit med om något liknande får ni gärna skriva ett par rader om hur ni gjort.

På julafton hade jag på mig min julsjal som jag påbörjade förra julen:

Info om sjalen finns i ett tidigare inlägg. Jag är supernöjd och vet i alla fall att hur jag än firar jul framöver så tycker jag att fina julkläder är viktiga för julkänslan. Som barn fick jag alltid en klänning på julaftonsmorgon och det hänger nog kvar.

Tomten kom ju som sagt med stickiga julklappar som jag själv valt, än så länge har bara en av dem fastnat på bild:

En sjal i rött ;=) undrar vad ”tomten” tänkte på? Garn och mönster är inköpt på Yll & Tyll, garnet är Färkrafts Husets röda och mönstret Yll & Tylls. Trevlig stickning så här långt.

Bilder på resten av julklappen kommer likaså min vinst i Stickameras luciatävling.

Tomten fick hjälp

Jag och KM har sedan förra julen provat lite andra sätt att köpa julklappar till varandra. Det beror på att vi tidigare lyckats mindre bra med att köpa till varandra, KM har ofta köpt allt som stått på min önskelista vilket säkert kan låta gulligt men det blir lite väl dyrt (och skapade därför oro) och jag som ofta har fått handla utan önskelista har oftast hittat på helt fel saker. Förra året köpte vi våra egna julklappar var och en för sig för en bestämd summa vilket faktiskt var svårare än jag trodde men också trevligare än jag trodde på julafton. I år så var vi tillsammans och köpte till varandra.

Eftersom en av oss gillar garn och en annan cykling (gissa vem som gillar vad) så bestämde vi oss för att åka till Uppsala. Nu ska jag inte föregå tomtens leverans men vi hade en kanondag där vi inte bara köpte julklappar till varandra utan också barnen och allt bara rullade på. Trevliga personal i affärerna (utom på Cubus så där gick vi därifrån), det vi hade bestämt fanns och vi hittade dessutom lite fint julhantverk.

Lundeq (Akademibokhandeln) gjorde oss dock gruvligt besvikna (precis som alla andra Akademibokhandlar). Det finns ju inga böcker kvar!! Bara en massa annat  jox. Förr när vi pluggade i Uppsala och även senare har jag älskat att gå runt bland alla böcker och läsa på baksidorna och då även köpa böcker. Några böcker köpte vi inte där och kommer inte att göra framöver heller. DN hade en intressant artikel om detta igår – jag har sagt det förut men nu får det bli så – jag handlar bara böcker hos fristående bokhandlar.

På Yll & Tyll fanns det som alltid väldigt mycket för tomten att välja på och jag vet att min julafton kommer att innebära början på flera härliga stickäventyr – jag längtar. Och något måste jag ju göra nu när KM har nästan allt han behöver för att kunna cykla även på vintern.

Vi började dagen med en stärkande fika, det var kanske därför allt gick så bra.