Liten utflykt

I dag blevdet en liten utflykt till en riktig pärla i Stockholm – Zetas.  Tycker man det allra minsta om vackra blommor, mysig miljö och god mat och fika så ska man definitivt åka dit. Att åka dit en vanlig vardag strax innan julrushen drar i gång var en ren lyx!

Bord amaryllis

vita blommor fika

Förra julen eller snarare förra advent blev en eländig tid där i princip allt jag tycker är viktigt med advent kom på undantag eller inte blev av alls. Så i år försöker jag göra det som verkligen är viktigt i lugn takt. Blommor saknade jag förra året, små egenhändigtgjorda arrangemang, så idag köpte jag två fina amaryllisar och lite ”julbling” till. En bra början! Lite annat köptes också men det återkommer jag till.

Till det viktiga alltid men inte minst till jul, hör att umgås med de en tycker om och i dag hade jag och KM en fantastisk fin eftermiddag tillsammans.

Att kroppen sedan inte riktigt orkade med det låtsas vi inte om tycker jag.

Bästa måndagen

Bästa sättet att ”ha” måndag på tycker jag är att träffa en riktigt god vän, prata, sticka och fika och allt detta i en trevlig miljö. Jag skulle kunna ha det så varje måndag :). Vill man höja ”bästamåndagsfaktorn” ytterligare så avslutar man dagen med att spana på blommor här.

Jag tog lite bilder men de gör inte dagen någon som helst rättvisa, jag måste öva lite på att fota, jag blir liksom blyg med kameran i hand.

Fika

Garnhög

Tröja 2

Blommor

Nya vanor

Vi har en långt tid blivit sittande i soffan, KM och jag speciellt på helgerna, tittandes på Vinterstudion mm, stickande (jag), surfande (KM). Bekvämt men så tråkigt och ostimulerande i längden. Någon promenad i närheten har det väl rätt ofta blivit men inte mer. Ändå har vi haft svårt att bryta detta mönster, vi vill vara med varandra, men vi har ganska olika smak när det gäller vad som kan göras på helgerna¨. Jag har dessutom varit rätt ovillig att göra saker som inte direkt intresserar mig.

Förra helgen bestämde vi oss för att göra ett nytt försök (med ett annat tänk bakom) att bryta helgernas sofftillvaro. Och första helgen gick över förväntan! Jag tjuvstartade på fredagen med att åka till Syfestivalen (mer om det en annan dag). I går var vi ute och vandrade i helt andra trakter än de vanliga och åt god lunch. I dag tog vi oss till Fotografiska och såg utställningen där och åt en mycket god lunch (med efterrätt).

Inget märkvärdigt och på sätt och vis ett lyxproblem men att göra saker tillsammans gör skillnad. Prova 🙂

Fotografiska

Favoritställen

Det finns ställen nära där jag bor som jag gärna återvänder till om och om igen, många har förstås med garn att göra på ett eller annat sätt men inte alla. I dag har jag besökt två av mina absoluta favoriter. Först ut var Eva i Stäket som firade nyöppning av sin lagerbutik i Järfälla. Klappa och köpa garn här har alltid varit en favoritsyssla och så även i dag när butiken blivit lite större och det fanns mycket fint garn lockande upplagt. Kul var det också att få kika in bakom och se Evas färgningsställe, det hängde väldigt fina blå garner på tork där – måste kanske åka tillbaka igen snart :). Jag tog tyvärr inget kort men mina skatter hem finns på bild däremot:

Färgmässigt ungefär de färger som jag alltid faller för hos Eva, blått och rosa i någon nyans. Att det kom med av Evas Merinosilke förvånar inte heller men att jag fick med tre härvor alpacka förvånade mig lite, jag är normalt sett inte så förtjust i alpacka. Jag passade också på att anmäla mig till en kurs i ”Olika uppläggningar och avslutningar i stickning”, den ser jag fram emot.

Efter detta begav vi oss vidare till storfavoriten Slottsträdgården Ulriksdal för lunchfika, blomtittande och promenerande. Det är något speciellt med detta ställe, jag blir nästan alltid lugn och glad när jag kommer dit även om jag varit på dåligt humör innan. Så även i dag. Laxsmörgås med ägg och pepparrotsgegga samt vit chokladmousee med hallon och passionsfrukt smakade mycket gott.

Efter det en härlig promenad runt slottet och vid vattnet.

Vore det inte härligt att försöka ha ett stickcafé här någon gång? Någon som är sugen på att hänga på?

Mors dag – en tjuvstart

Mors dag är det ju inte förrän i morgon men jag har haft en kanondag i dag och eftersom jag är mamma och har tillbringat dagen på bästa sätt så kan man väl säga att jag tjuvstartat (eller så är det bara en krystad start på ett inlägg). Hur som helst så har jag tillbringat dagen i gott sällskap:

IMG_3634

På ett trevligt ställe med gott fika, vackra blommor och vackra omgivningar. Som lite extra krydda fick vi se ett brudpar också:

IMG_3635

En del  stickat blev, det för min del muddar (ska bli presenter till några skolfröknar) och Linda stickade på ett ljuvligt linne, som jag bara måste göra ett jag med. En hel del blommor köpte vi också så nu har jag sysselsättning i morgon.

Tack Linda för en härlig dag!

Det finns hopp – tror jag.

Under de senaste två åren har vi, familjen, levt mer eller mindre i ett konstant undantagstillstånd. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det, men vi har sällan kunnat planera för att göra något och har vi ändå planerat har det ofta skitit sig, att göra något spontant har aldrig inte varit möjligt.  Har vi ändå tagit oss ut har vi allt för ofta fått ”fly” hem för att situationen blivit oss alldeles för övermäktig. Vi har oftast blivit kvar här hemma och sakta men säkert har umgängeskretsen krympt mer och mer.

I alla fall jag har drömt om att kunna göra sådant som ”alla andra familjer” gör, i vart fall sånt som jag tror att ”alla andra gör”. Som att åka och bowla, åka skridskor, skidor, gå till badhuset, gå ut och äta, spela minigolf  – helt enkelt åka i väg och göra saker tillsammans utanför hemmet.

Nu känns det som om vi är på väg, på god väg till och med. I dag har vi för andra helgen på raken varit i väg och åkt skridskor och/eller promenerat på Edsviken.

img_3573

Iveckan tillbringade lilleV och jag en hel eftermiddag tillsammans inne i stan, vi åt först lunch, tittade sedan i ett par affärer (varav en garnaffär), var på biblioteket, fikade och avslutade med att bowla. Att göra så mycket på en dag hade varit helt omöjligt för bara ett halvår sedan.

Sakta flyttar vi oss framåt och om ett par veckor åker vi till fjällen (alla utom tonåringen), något vi velat i flera år men inte vågat. Snart kanske vi tar oss i väg på någon resa längre bort, fast det är inte det viktiga utan det är de små utflykterna i vardagen. Viktigt är också det sociala umgänget med andra familjer och där har vi långt kvar och de kommer att krävas mycket ork till att ta upp eller hitta nytt umgänge.

Familjelördag

I dag är det första dagen på sportlovet för oss stockholmare och efter en eländes vecka för min del med mycket ont i både leder och huvud samt samtal från Förnedringskassan så behövdes det höga doser av familjemys för att komma på bättre humör. Jag och killarna började dagen med att titta på VM i skidskytte (medan KM åkte skridskor) men av det TV-tittandet blev åtminstone inte vi speciellt uppmuntrade. Så efter lunch begav vi oss ut i solen mot Ulriksdal och det blev lite oplanerat en promenad på isen (dock utan skridskor på fötterna)

img_3524 img_3531

Alla i familjen utom jag hade nog gärna haft skridskor på fötterna men vi hade de härligt i solen ändå. Efter det begav vi oss till Växhuset med gott fika och fikade förstås och tittade på och köpte våriga blommor

img_3540 img_3549

Nä jag köpte inte alla de tulpanerna på bilden men den biten till höger av cheesecaken åt jag upp en stund senare. Med hem följde dock andra tulpaner.

Efter denna utflykt har jag inte mindre ont i lederna direkt men det är bättre att ha ont när man haft trevligt i alla fall. Nu ska jag sticka resten av kvällen och i morgon tar jag gärna en ny promenad i ett förhoppningsvis vintervackert Stockholm.

Utmärkelser, kram och Uppsala på en söndag

I veckan har jag fått två utmärkelser och en kram! Första utmärkelsen kom från Metta:

 

 

 

 

 

 

 

 

Den andra kom från Britt-Marie:

kreative-blogger-award_26712411

 

Tack båda två!! Jag blir lika barnsligt glad varje gång jag får en utmärkelse. Båda dessa utmärklser har gått runt några varv tror jag bland stickbloggarna så jag skickar den inte vidare utan gottar mig åt dem alldeles själv.

I dag har jag också fått en kram från Eva:

enkramifrnmigtilldig11 Oj så liten den blev men WordPress verkar inte gilla att lägga in dessa bilder, ingenting blir i den storlek jag vill. Men tanken att få en kram och skicka den vidare är trevlig, tack Eva och kram tillbaka till dig. Jag skickar kramen vidare till Livsglimtar – en styrkekram och till Linda – en med massor av energi.

Vi i familjen har skaffat oss ett nytt helgnöje som för oss till en massa mer eller mindre trevliga ställen. Denna helg har det varit jackpot i trevliga ställen, i går Sigtuna och i dag Uppsala. Anledningen till dessa små utflykter är lille V:s storebror som spelar innebandy och handboll. Bara att titta på matcherna, speciellt i innebandy, är hur kul och spännande som helst.

Gårdagens match mot Sigtuna var så spännande att jag trodde att hjärtat skulle stanna, men med 10 sekunder kvar av matchen kvitterade sonens lag och spelade oavgjort mot serieettan.  Den ”segern” firade vi i familjen med att gå och fika på tant Brun, gott och mysigt bla med en sprakande brasa. I dag var det handboll mot Uppsala, inte så spännande för vi fick storstryk. Efteråt blev det kebabtallrikar, inte lika mysigt och gott som på tant Brun om ni frågar mig men sönerna åt och åt och åt. Men nästa gång det är dags för match i Uppsala så vill jag ha match på en lördag tack för  hur kul är det att stå utanför Yll & Tyll en söndag och inte komma in, känns lite som att ha fingrarna i kakburken och så kommer mamma och så blir det inga kakor (fast vi hade ingen kakaburk hemma när jag var liten).

img_3448 Liten, mörk och oskarp bild på sonen som storspelar i målet. Han rockar!!

Myslördag

Jag brukar vanligtvis vakna på lördagsmornarna och vara på dåligt humör, trött efter en hel arbetsvecka och med vetskapen om att hemmet är i stor behov av städning, att det behöver tvättas, handlas och så ska vi ju helst göra något trevligt tillsammans också. Många är de lördagar då jag hunnit skälla ut KM och/eller barnen innan lunchdags

På senaste tiden så har jag istället gett mig i väg hemifrån, förra lördagen på stickcafé på Nysta och denna lördag på vernisage på Marias garn (nästa lördag är jag inte ens hemma utan på stickhelg utanför Norrtälje). KM är hemma och städar några timmar och gör sin insats för veckan men får göra det utan att jag är i närheten med mit usla hemmahumör. I dag var jag som sagt på vernisage tillsammans med Linda (och en massa andra):

  

Kolla in Åke (fåret) i mitten visst är han tjusig? En massa fina höstiga vantar, muddar, sockar, halsdukar mm mm fanns det också. Inspirerande!

Efter vernisagen och lite därtill hörande garn- och mönsterinköp tog jag och Linda båten över till Djurgården och efter en stunds promenad i höstsolen landade vi på Rosendals trädgård. Till en början satt vi faktiskt ute i höstsolen och fikade (inte dåligt i mitten av oktober) men sedan när solen gick i moln flyttade vi in i ett av växthusen, fast det var inte så varmt där heller men trevligt.

 

Så ser det ut på fikabordet när två stickerskor fikar – inte så dumt eller hur?

Nästan tvåsiffrigt

Jag var ute och cyklade tillsammans med KM i går hela dagen. Vi cyklade till Sigtuna och hem igen. Jag är alltsedan jag kom hem lite odrägligt mallig, rundan vi cyklade var nämligen 9 mil, 6 kilometer och 310 meter lång.

 Ja jag vet att det finns många som har det som vanligt träningspass i cykelsvängen och har man som jag en KM som tittar på Tour de France och som själv glatt cyklar 30 mil runt Vättern så är mina dryga nio mil inte så mycket att komma med men jag har aldrig cyklat så långt förrut. Och jag hade kul och det kändes bra nästan hela tiden, det var en backe strax innan Sigtuna som fick mig att kliva av cykeln och en kort stund tänka jag skiter i det här fast det har man ju som vuxen inte mycket för att  göra mitt ute i ingenstans.

Speciellt nöjd är jag tt jag tagit mig ifrån att det är så olidligt synd om mig som inte kan springa längre (vilket var min favoritmotionsform fram till i maj men där kroppen nu säger definitivt nej) så att det är lika bra att jag slutar motionera och lägger mig på soffan och äter geléhallon till att inse att cykling är inte bara ett sätt att transportera sig utan även en kul motionsform.

Har man som jag dessutom en KM med sig som förser mig med mat och dryck och som cyklar framför när det är motvind eller när man är trött (och som dessutom har en snygg rumpa)så blir cyklingen inte bara motion utan även något som gör gott för relationen.