Sjalstickning

Det här med att sticka sjalar har ju varit en lång och envis kamp för min del. Många är de sjalar jag påbörjat och väldigt få är de som blivit klara (om man undantar de utan mönster). Jag har svurit, skrikit och fällt en och annan tår men ge upp det gör jag inte. Just nu stickar jag på en sjal och det verkar gå bra (peppar, peppar). Gör det inte det har jag fått ett presentkort på en privatlektion hos Nina (eller presentkortet har jag ju fått hur som helst) och då vore det väl sjutton om jag inte skulle få ordning på mitt spetsstickande.

Sjalen jag stickar är  Shoulder shawl in cherry leaf pattern från boken Victorian Lace Today. Trevligt mönster som är hyfsat lätt att lära sig. Att fota denna sjal  visade sig vara ungefär lika svårt som jag i början hade att sticka den så ni får hålla tillgodo med mina usla bilder:

cherry-leaf-shawl.jpgcherry-leaf-2.jpg

Om ni klickar på bilderna så kanske ni kan se något. Den andra bilden är ett försök att visa mönstret om ni undrar.

I dag har jag från det ena till det andra fått inloggning till Stickameras sockklubb. Jättekul känns det och januarimånads socka tror jag blir skitkul väldigt trevlig att sticka. Frågan är vilket sockgarn jag ska välja – enfärgat eller melerat?

Nu är det dags att äta hembakad pizza som tonåringarna fixat till. Hoppas ni får en trevlig lördagkväll ni också.

Guldstjärnor

Fick ni några guldstjärnor i skolan när ni var små?

 Det fick inte jag förmodligen för att jag gick i skolan på 70-talet och då var det annan pedagogik som gällde. Mina barn har fått en del guldstjärnor i skolan, men framförallt så har jag, om än motvilligt, börjat använda mig av guldstjärnor till lille V. Eller rättare sagt jag jobbar med belöningssystem för att få ordning på olika saker som lille V har svårt för eller där hans humör ställer till det mm.  Det har gällt läxläsning, komma upp på morgonen utan att skrika och svära eller som nu senast (med början i går) få ordning på dataspelandet både när det gäller antalet timmar och att inte låta humöret ta överhand när det är dags att sluta. Vi hade ett minst sagt häftigt bråk om detta i går (barn med ADHD har ofta svårt att växla från en aktivitet till en annan) så nu har vi ett ”kontrakt” som sitter på ett hemligt ställe i huset (så inga kompisar ser det) om vilka regler som gäller under jullovet. Lyckas lille V med det så får han sin högt eftrtraktade belöning sista dagen på jullovet.

Jag är som sagt kluven till det här med guldstjärnor och belöningssystem kanske för att jag inte fick några stjärnor när jag var liten eller för att Bup så ihärdigt framhåller det som lösning på allt eller för att de författare till den bok som jag läst om detta (som Bup rekommenderat) tjänar en massa pengar på att skriva självklarheter eller för att det är en massa jobb med att göra dessa belöningssystem. Å andra sidan har guldstjärnorna fått lille V att kämpa för att förändra sådant han måste förändra och det är förstås bra.

Hur som helst är jag numera så påverkad av detta med guldstjärnor att jag börjat tänka ut belöningssytem till mig själv också. Som veckan innan jul, då det förutom att vara just veckan innan jul med allt vad det innebär var en massa jobbiga möten/besök som jag var tvungen att gå på som till Försäkringskassan, läkare mm. Jag bestämde mig för att om jag tog mig igenom denna vecka så skulle jag belöna mig med Maria Gullbergs nya virkbok . Jag tog mig igenom veckan! och boken är min!

virka-muddar.jpg

Den rekommenderas varmt. Det är roligt att virka och muddar är perfekta virkprojekt speciellt dessa där det händer saker med det man virkar hela tiden.

virka-muddar-2.jpg

En mudd som passar tomtemor perfekt ;=)? Fast hon är kanske lite trött på rött så här dags?

Mer info om muddarna kommer när de är klara för nu ska jag och lille Vi väg och åka skateboard (jag ska inte åka)innan det blir mörkt.

God Jul

god-jul.jpg

Jag vill önska alla er som är här och läser en riktigt God Jul!

Jag hoppas att ni alla får just den jul som ni önskar er, kanske med gott om tid för stickning, god mat, julklappar med stickigt innehåll, sköna promenader/skidturer, lagom umgänge med familj och släkt mm mm (detta är ungefär vad jag önskar mig inför helgen).

Kär

Jag är kär och då menar jag inte i min man (fast honom gillar jag också förstås). Om min kärlek är besvarad vet jag inte men eftersom förmålet för mina känslor inte har några egna känslor så är nog min kärlek obesvarad. Föremålet för min förälselse ser ut så här:

bruna-vantar.jpgbruna-vantar-2.jpg

Ett par vantar som jag blivit larvigt förälskad i. I går när jag stickat färdigt ena tummen och provat blev jag sittande en lång stund och bara njöt, de är mjuka, de är vackra i färgen och de sitter bra. I dag har jag haft dem på mig så fort de funnits minsta anledning att ha vantar på sig. Jag är så förtjust i dem att jag genast bestämde mig för att göra ett par till:

bruna-vantar-3.jpg

I rött denna gång och med dubbel mosstickning på mudden istället för enkel som på de bruna.

Fakta om vantarna: Garn Malabrigo Mönster Yll & Tyll. Stickor 5. Trevliga, snabba och enkla att sticka.

Ibland undrar jag varför det är mer populärt att sticka strumpor än vantar (för så är det väl?)? Jag är i alla  fall helt såld på att sticka vantar just nu.

Eld

I går var jag och barnen på Rosendals trädgård och deras årliga Eldfest. Det var bland det mer fantastiska jag (vi) varit med om – åk dit nästa år om ni bor i eller i närheten av Stockholm.

En bild säger mer än tusen ord sägs det och för gårdagen stämmer det bra. Lille V  tog lånade kameran i går och tog en massa härliga bilder:

eldfest-1.jpg eldfest-2.jpgeldfest-3.jpg

eldfest-4.jpgeldfest-5.jpgeldfest-6.jpg

När jag lägger upp dessa bilder så känner jag gårdagens röklukt i näsan – konstigt hur kroppen minns.

Dagens mest minnesvärda hörselintryck förutom trummor och sång till eldspelet var en pappa som ilsket sa till sin dotter:

– Vi är inte här för att köpa saker utan för att uppleva!

Tack alla ni för kommentarerna om min dotter i förra inlägget, det värmer oss båda. Vi ska till doktorn  i morgon… Dottern var med i går och det var så härligt och se hennes glädje. Med sin sedvanliga järnvilja klättrade hon upp på jordhögar och annat för att se eldspelen (oj så ont det gjorde sedan).

Ont

Jag sitter och väntar på att klockan ska bli tio så jag kan ringa Barnreumatologen på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Min dotter har så ont så ont och inga av de värktabletter hon har hemma hjälper. Som mamma känner jag mig väldigt maktlös just nu.  Hon har haft ont så länge nu att hon inte kommer ihåg hur det var att inte ha ont. Förra veckan påbörjade hon en behandling med cellhämmande läkemedel (”cellgifter”) i låg dos i sputform vilket förhoppningsvis kommer att göra det bättre om 1-2 månader men till dess… …

sprutbild.jpg Så här såg det ut förra veckan när hon tränade på att ge sig själv sprutor. Än så länge ger jag dem för det känns för läskigt tycker dottern att sticka sig själv. Jag förstår henne – jag tycker det är läskigt att sticka mitt eget barn (och då har jag ändå i tidigare yrkesliv gett sprutor till många, fast det är inte alls samma sak).

julkort1.jpgSå här hemma är vi just nu två pyssliga individer som vanligtvis stickar, broderar eller syr. Men i går drog vi igång årets julkortstillverkning. Vi hade riktigt roligt och resultatet blev rätt bra tycker vi själva.

Oavsett vad vi pysslar med så tycker jag att det är så att handarbete lindrar såväl smärta som ledsenhet som trötthet som…  Och fick jag bestämma så skulle det ges betydligt mer pengar till lekterapi på sjukhus och möjlighet till pyssel i olika former på andra ställen i samhället (skolor, fritids, fängelser, äldreboenden mm). Å när jag ändå är i bestämmartagen så skulle jag vilja se mer forskning kring psoriasis artrit och om ungdomar och smärta. Men nu får jag tyvärr inte bestämma så det blir nog inte mer pengar till vare sig det ena eller andra. Så jag går och gör frukost på sängen till dottern i väntan på att doktorn  ska ringa tillbaka.

Det där med med nytta och nöje

Just nu har jag det här på stickorna:

Svart tröjasom ska bli en sånhär någongång.

Kruxet är att den är skittråkig inte så rolig att sticka men den blir kanonsnygg och skön när den blir klar. Garnet (Silketweed från Garnstudio) är kärvt att sticka med men är snyggt och skönt. Mönster är det ju inte så mycket att prata om aviga och räta i en förutsägbar kombination.

När jag åkte till Uppsala och förstås Yll & Tyll så hade jag tänkt mig att göra denna:

 (bild lånad från Yll & Tyll)

En rolig tröja att sticka med lite lagom svåra flätor för mig, fint garn men när jag provade den så var det inte något jag ville ha på mig (om jag inte ändrade i mönstret och det ville jag inte).

Så vad jag försöker komma till är ett stickdilemma (och ett i-landsproblem) där det som är snyggt att ha på sig, dvs det färdiga resultatet, inte alltid är så roligt att sticka medan det som är roligt att göra inte alltid är så användbart (vem behöver tex ofantliga mängder sockar). Jag gillar tex slätstickade tröjor men hur kul är det att sticka dem. Så hur gör ni? Just nu försöker jag med metoden att varva det som är superkul att sticka med den svarta tröjan. Så just nu varvar jag med dessa:

jaywalker-igen-3.jpg (jag lyckas bara få till små pluttbilder så ni får hålla tillgod med det i dag)

Ett par Jaywalker igen. Denna gång i Kaffe Fasettgarn och hälar i enfärgat. Hur kul som helst att göra men som sagt hur många sådana strumpor behöver jag (fast dessa ska jag ge bort)?

Så hur gör ni eller är det bara jag som tänker så här?