Tyst har det blivit här på bloggen ett tag nu. Jag kunde säga att det beror på att jag har väldigt mycket att göra på jobbet, för det har jag, jag kunde säga att det beror på att jag har väldigt mycket praktiskt att fixa med här hemma för det har jag också. Jag kunde säga att det beror på att jag inte stickar så mycket men jag brukar ju blogga om en massa annat så det skulle nog ingen tro på
Men sanningen är nog den att jag har så mycket tankar som jagar runt, runt i mitt huvud att det inte vill sig att blogga, även om jag vill och saknar det och er. Efter dessa år med så mycket svårigheter eller utmaningar beroende hur man ser det, har jag landat i en massa funderingar kring vem jag är egentligen. Jag tror att jag tappat bort mig själv! Eller som psoriasisförbundet skriver om psoriasis ”denna sjukdom som kan drabba både huden, lederna och självkänslan”. För mig har den drabbat två…