Tyst!

Tyst har det blivit här på bloggen ett tag nu. Jag kunde säga att det beror på att jag har väldigt mycket att göra på jobbet, för det har jag, jag kunde säga att det beror på att jag har väldigt mycket praktiskt att fixa med här hemma för det har jag också. Jag kunde säga att det beror på att jag inte stickar så mycket men jag brukar ju blogga om en massa annat så det skulle nog ingen tro på

Men sanningen är nog den att jag har så mycket tankar som jagar runt, runt i mitt huvud att det inte vill sig att blogga, även om jag vill och saknar det och er. Efter dessa år med så mycket svårigheter eller utmaningar beroende hur man ser det, har jag landat i en massa funderingar kring vem jag är egentligen. Jag tror att jag tappat bort mig själv! Eller som psoriasisförbundet skriver om psoriasis ”denna sjukdom som kan drabba både huden, lederna och självkänslan”. För mig har den drabbat två…

Förbannad x 2

I dag har jag blivit riktigt förbannad två gånger.

Mest över det ryska stadsbesöket som stängde av hela stan inte bara för bilister och kollektivtrafikanter som media mest rapporterar om (de sitter i alla fall inne) utan även för gående och cyklister. Just nu säger polisen på TV att man förvarnat om detta men det är ju inte så att alla stockholmare som jobbar i innerstan fick ledigt med betald lön för att ta sig hem redan vid lunch. Och så undrar jag om man verkligen måste spärra av hela innerstan? Jag var på Karolinska sjukhuset och där kunde man inte ta sig därifrån överhuvudtaget (möjligen om man var beredd att gå låååångt). En annan sak jag undrar över är varför stadsbesöken alltid måste ta sig till och från Arlanda i rusningstid? Kan de inte åka mitt på dagen eller lite senare på kvällen. Enda trevliga med det hela är att man börjar prata med främlingar i dessa lägen. En man frågade mig vad som stod på och jag svarande att det var ryskt stadsbesök, då svarande han med att be om ursäkt, något förvånande men det visade sig att han var från Ryssland och han menade att det var Ryssland som ställt dessa krav. Så hem kom jag betydligt senare än planerat och alldeles dyblött. Jag ser fram emot när detta förbannade ordförandehalvår är slut.

Det andra som gjorde mig förbannad eller kanske snarare mer ledsen var när jag fick reda på att en tandläkare i somras behandlat mig fel och dessutom nekat mig lugnande (jag är tandvårdsrädd) i strid med tandvårdsklinikens policy. Det ingrepp jag gjorde i somras brukar man även erbjuda ickeräddda lugnande efter som det är ett av de mest jobbiga man kan göra, jag fick veta att det var bäst att göra det utan och att det inte skulle göra speciellt ont. Nu har jag en annan tandläkare och det är jag glad för.

Förresten apropå förbannad så är jag även det för att Maria drabbats av inbrott igen. Varför inbrott i en garnbutik?

Riddarmaskan på utflykt

I dag var Riddarmaskan på sin första utflykt. Vi tog oss hela (den korta) vägen till Jakobsberg och Evas butik. Bättre val kunde vi inte gjort tycker jag för vår första utflykt. Vi var inte många men vi som var där hade mycket trevligt – Eva bakar en fantastiskt god kladdkaka som vi bjöds på.

Tack Eva och Linda, Kicki, Birgitta och Margareta för en mycket mysig eftermiddag! Om någon undrar om jag köpte något garn så är svaret ja.

Riddarmaskan är just nu utan lokal eftersom Riddersviks café stängt för säsongen. Men vi tänker satsa på att ses åtminstone en gång till innan jul och det blir då på första advent. Då hoppas jag att vi kan vara i den gemensamma lokal som finns i föreningen där jag bor. Vi återkommer om det så fort vi vet mer.

Gotländskt resesällskap

Så är jag hemma igen efter fyra intensiva dagar i Skåne. Tröttare än vad jag räknat med men ändå nöjd. Med på resan har jag haft gotländskt garn och en ljudbok som utspelar sig på Gotland. Kanske på gränsen till nördigt??  Men mycket trevligt. I hörlurarna har jag haft Svinhugg av Marianne Cedervall och på stickorna:

Svårt med bilder så här års. Men det blåa underst är en bilvande tröja med garn och mönster från Huskroken. Färgen heter sammetsblå – och den är verkligen det – det är en njutning att titta på (och sticka med). Korven ovanpå är en blivande benvärmare också här är både garn och mönster från huskroken. Mönstrerslingan är björklöv.

Äntligen är jag igång med att sticka med mina garner från Huskroken, de har fått värma garnskåpet alldeles för länge. Jag har en tendens att göra så med garnet jag gillar (undrar varför).

 

 

 

 

Hemma fick en annan trevlig stickning stanna trots att den är nästan klar:

Tant koftas axelvärmare stickade i ett garn som heter Noblesse från Atelier Zitron. En härlig stickning den med men den började jag med så fort garnet och mönstret landade i brevlådan.

 

Smått och gott

Gårdagen blev en sällsynt trevlig dag. Studiebesöket som jag gjorde i jobbet var mycket givande och trevligt. Efter det tog jag en rätt lång promenad för att ta mig till fröken Garn som Anna hade rekommenderat mig. Tack Anna – det är verkligen en kanonaffär med både garn och tyg. Men mig hem följde detta:

Fast nu stämmer inte bilden riktigt med verkligheten för Softwoolsilkgarnerna är några fler… Ska bli en randig någonting tänker jag mig.  Cottonwool garnet var jag bara tvungen att testa direkt och det är häftigt både stumt som bomull och ”mjukt” som ull på en gång. Är väldigt sugen på att köpa mer av det…

När jag kom tillbaka till hotellet fick jag en riktig överraskning:

Frukt, choklad och bubbeldricka – beställt av min KM hemifrån. Vilken kväll!!

Dags att jobba igen..

Tjänsteresa

Sitter i första klass på X2000 som susar söderut mot Malmö dit jag ska och nätverka bland annat. Träffa andra som jobbar med samma sak som jag vilket jag inte gör till vardags. Känns lyxigt i alla fall nu efter Linköping när de flesta klev av och lugnet la sig (undantaget mannen framför mig som snarkar högt). Lyxigt för att det är just lugnt och stilla, lyxigt för att jag inget annat behöver göra än att sitta här, visst jag måste förbereda en del eftersom jag är samordnare för träffen men jämfört med en förmiddag på jobbet så är det så skönt. Skönt ska det också bli med några nätter på hotell alldeles för mig själv. Jag hoppas hinna besöka någon trevlig garnbutik i Malmö och även Stoff & Stil.

Nu ska jag ta tag i det sista som ska förberedas…

 

Triss i FO

I går kväll var en kväll som jag skulle vilja ha fler av – en görafärdigt kväll

Först färdig, var den senast påbörjade:

Bilderna är inte de bästa utan mer ”skynda dig det är kallt och blir snart mörkt igen bilder”.  Men sjalen är en Tony Irving sjal virkad i Crazy Zauberball (färg 1699) med virknål 3,5. Med sjalen är jag nöjd, den har varit rolig att virka och jag tror att jag kommer att använda den flitigt.

Färdigt nummer två var en sjal som legat färdig ett bra tag sånär som på att fästa trådarna och för att jag skulle fundera på om jag överhuvudtaget tyckte om den.

Jag kom fram till att den är helt OK, kanske ingen blivande favorit men OK. Mönster Traveling women (ravelry länk) stickad i Jitterbug med stickor 4. Tanken var och är att den skulle matcha min kulturtantskappa som har ett mönster med blommor i orange. Får återkomma om det i vår när det är säsong för den kappan igen.

Sist färdig var det äldsta projektet:

Mössa till äldsta sonen. Påbörjad i mars på vägen upp till Idre och vintersemestern. Av någon obegriplig anledning slutade jag sticka när det var cirka 5 cm kvar. Men nu är den färdig och godkänd av sonen. Garn Fabel och mönster från Yll & Tyll. Andra mössan jag stickar i detta mönster och det kan säkert bli fler. Jag älskar förkortade varv. Men jag kommer i så fall inte sticka den i Fabel.

Nu kan jag tycker jag med gott samvete börja på något nytt fast det finns en hel del påbörjat kvar som faktiskt lockar också

Ett nystan

Ett enda nystan köpte jag på Gotland men då inte vilket nystan som helst:

150 g tottspunnet garn från Lillys skinn och garn inköpt på Kvinnfolki. Det låg lite gömt bakom en massa andra härvor och väntade på just mig, väntade med sina vackra färgskiftningar. Jag kan inte så mycket om tottspunnet garn, vet vad jag kan läsa innantill, att det är gjort av ull som inte är kardat innan det spinns. Hur som helst är det mycket vackert.

Jag försökte också gå på hemslöjden i Visby men affären var enligt uppgift stängd och man skulle enligt samma källa sälja det som man haft i sin butik i butiken på länsmuséet. Dit gick jag men ska man gå på det som fanns där så skulle kunna tro att Gotland inte har någon får, ull, garn eller likande. Jag hittade ett garnpaket på rea annars inget. Tråkigt tycker jag.

Sten, vatten och får

En höstvecka på Gotland kan sammanfattas med sten, vatten och får, i alla fall om man tittar på de bilder vi tagit.

Den kan också sammanfattas med lugn, närhet, vila, sömn, stickning, läsning, playstationspelande, thédrickande, promenader mm mm. Åka hem ville jag inte, vill inte alls tillbaka till vardagen men jag har en härlig vecka att plocka fram ur minnet. Det är något speciellt med Gotland!