Shoppat!

Jag lovade ju i förra inlägget att återkomma med vad jag köpte hos Tant Kofta. Ett inköp har som ni ser redan omvandlats till ett FO. Muddar i det ljuvligaste av ljuvligaste garn, det har nog allt, lyster, mjukt, vackert och dessutom ska det motverka stress, reumatism, åldrande mm och är ekologiskt. Vad mer kan man begära av ett garn?

Lite svårt att fota sig själv…

Förutom det köpte jag garn till två sjalar och Tant Koftas koftkompendium.

Mönster till sjalgarnet köpte jag också förstås. Det är ju bra att jag laddat med garn nu när vädret inte är det bästa. Fast jag skulle föredra att sticka i sol framför i regn. Men men.

 

 

Annonser

Lite blått fluff

Ibland är det skönt att växla till något litet som relativt fort blir färdigt. I alla fall om man som jag stickar envist på koftor och tröjor som växer och växer men som aldrig blir färdiga känns det som.

Mudden Maja Lisa från boken Pulsvärmare en inspirationsbok. Garnet är från Eva i Stäket, jag fick det av Eva i ett nordiskt hemligvän byte för länge länge sedan. Mjukt gosigt garn och ett trevligt mönster.

Tack ni som kommenterade mitt förra inlägg – jag kämpar envist på men det är svårt.

Arbetsvantar

Jag har i dag invigt mina nya egenhändigt gjorda ”arbetsvantar”. I mitt yrke som arkivarie till bringar man en hel del tid i mindre varma utrymmen – depåerna där vi förvarar handlingarna – ska hålla en temperatur på +-17 grader enligt Riksarkivets författning. Det säger sig själv att man speciellt om man är lite frusen av sig blir kall om man ska jobba en längre stund i denna temperatur, en rejäl stickad sjal samt värmande arbetshandskar är ett måste.

img_0014 img_0016 img_0012

Rätt så snygga arbetsvantar om jag får säga det själv.

Mönster från Yll & Tyll gjort av Eva-Lotta som jag tror är kvinnan bakom denna blogg (tack Ulricha för att du ledde mig på rätt spår). I min villgörahög finns flera mönster som Eva-Lotta har gjort och efter att ha stickat dessa muddar längtar jag efter att pröva fler av dem.

Garn: Rowans 4 ply soft i färgen Tea Rose (om jag minns färgnamnet rätt). Ett underbart garn som jag vill sticka mer och mer och mer av.

Jag har faktiskt redan börjat på ett par likadana muddar till fast inte till mig men det blir fler till mig också, jag måste ju matcha arbetshandskarna på jobbet med de kläder jag har på mig. Vore lite läckert att ha ett gäng med muddar i skrivbordslådan på jobbet och välja efter klädsel och humör eller hur?

Veckans stickningar

I veckan har det varit två stickningar som fått uppmärksamhet; Verasjalen i Malabrigo lace och ett par suveräna muddar:

img_3559 img_3556 img_3558

Ber om ursäkt för bilderna men kameran envisas med att sudda till det, måste skaffa en ny. Till vänster dock Verasjalen, i helt moderätt färg har jag förstått när jag läst något moderepotage. Svårt att se att den växer något tycker jag men det måste den ju göra med tanke på den tid den får. Till höger muddarna med stort M i ett garn med stort G. Mönstret är från Yll & Tyll, garnet är ett Rowangarn som jag tappat bort namnet på, underbart mjukt men samtidigt distinkt vilket passar flätmönstret väl. Fler sådana muddar kommer det garanterat att bli.

En lång och en kort

När man som jag har problem med lederna och speciellt i händerna så är det bra med muddar. Läkaren jag träffade på Vidarkliniken pratade faktiskt om hur fantastiskt ull var, den första läkaren jag träffat som gjort det. Två muddar har jag gjort färdigt i veckan, ett par i ull och ett par i mjölk:

De små svarta är gjorda av mjölk, ett material som blir så mjukt och lent. Lite delar sig garnet men annars är det trevligt att sticka i.

 

Svårt att fotografera svart denna dag när det är så mulet, men jag hoppas att de fina flätorna syns. Mönstret heter Anna Catharina och kommer från boken Pulsvärmare – en informationsbok.

De randiga är egentligen inga muddar utan kallas lösarmar, tuffa är de hur som helst:

 

Garnet är Colinettes Jitterbug och mönstret kommer från Ninas nya bok Sticka accessoarer. Garnet är hur härligt som helst att sticka i och att varva två nyanser var så spännande och blev så snyggt tycker jag. Varma och sköna är de också, lite ovant att ha muddar som går så högt upp på armen men som sagt skönt.

Nu kan jag börja på något nytt, kanske ett par muddar till?

Jag överlevde!!

Jag överlevde udragningen av visdomstanden. Jag är odrägligt stolt över mig själv samtidigt som jag tycker synd om mig för att det gör så ont – förmodligen en odräglig och enligt Jante otillåten samling av känslor. Jag besparar er alla detaljer men kan väl säga så mycket som att min tand envisades med att sitta fast med tre rötter mot normala två. Nu ligger den i något sopkärl och det är rätt åt den.

En stickbild får ni också:

En lösärm från Ninas nya bok Sticka Accessoarer, stickad i två nyanser avColinettes Jitterbug. En stickning som gjord för en tandvärkande Saltflinga (och andra också). Nu är tanden som sagt borta och jag ska som belöning börja på minst en ny stickning.

Trevlig Helg!

Årets 10:e FO

Så här när årets varmaste dagar varit så har jag stickat färdigt ett par muddar. Men det lär väl bli höst i år också?

  

Mönster: Garnkit inköpt på Tyllra i Norrtälje.

Garn: Fyrisgarn, från Klippan tror jag.

Stickor: strumpstickor 1,5!!

Bäst med denna stickning: Att jag äntligen vågade sticka med pärlor. Jag gick en kurs i pärlstickning för flera år sedan och förstod ingenting och sedan dess har jag nogsamt aktat mig för pärlor i samband med stickning. Men det är ju kul att sticka med pärlor och fint blir det också.

Sämst med denna stickning: Ingenting egentligen, först udden på första mudden är förstås lite lösare än de andra men det gör ju inget.

Nu ska jag sy ihop ett par andra muddar som legat färdigstickade ett tag.