Karamellrandig tröja

Nu kommer sent omsider de utlovade bilderna på min randiga Visjötröja.

Garn: Visjö och Karamell från Östergötlands ullspinneri

Mönster: Yll & Tyll

Nöjdhet: total. Jag har stickat få tröjor klart i mitt liv och det är ännu färre som jag är nöjd med men denna är jag helnöjd med.

Jag har redan börjat på en annan tröja i Visjögarn och en mössa…

Veckans UFO vecka 43 före och efter

Det kändes i början av veckan som det var vinter på gång och mössläge, därför beslöt jag mig för att avsluta det lilla som fattades på den basker jag började sticka när jag var på Vidarkliniken. Eftersom jag även stickat ett par fingervantar som matchar så kändes det ännu mer angeläget.

Det återstod att sy/fålla ungefär en tredjedel av den dubbla kanten, vilket är ett väldigt typiskt UFO för mig. Fingervantarna däremot har varit klara och använts flitigt, det är mina första egenhändligt sticka fingervantar och jag tyckte det var  riktigt kul att göra, lite pilligt men som sagt kul. Mindre kul var det när jag blockat baskern, vet inte riktigt vad jag tänkte på:

Förmodligen att jag skulle sträcka ut ordentligt och därför använde jag ett tårtfat på fot, väldigt praktiskt men baskern passar en elefant bättre än mig och då har jag ändå stort huvud. Får försöka åtgärda saken men misstänker att det kan ta en stund…

Bildbevis och julklappar

Nu så kommer den utlovade bilden på mitt färdiga UFO för vecka 39:

Ett par Jaywalker stickade i Gepard Strong art köpt på Garnkorgen. Jaywalker är ett härligt mönster tycker jag.

Dessa blir de andra färdiga julklapparna (i ett tidigare inlägg skrev jag om sticka vantar och strumpor som en speciell jultradition i släkten på min mans sida).

Ett par alldeles vanliga strumpor stickade i ett Opalgarn tror jag med bambu i.

Jag har faktiskt börjat på nästa par julklappsstrumpor…

Tittut!

Tittar försiktigt in och säger – Hej! Är lite rädd att min blogg och mina läsare gett upp tron på min skrivförmåga, vilket i så fall är begripligt med tanke på hur tyst det varit här. Lika tyst har jag varit i kommentarerna hos er andra bloggare. Tja men nu är jag här igen men ambitionen att skriva med någorlunda regelbundenhet igen, ungefär som jag brukar. Vill man ”se” mig oftare är Facebook ett hett tips.

Jag börjar min återkomst med ett färgstarkt färdigt projekt:

Ett par Kristina till denna gång i Wollmeisegarn i påskgult. Färgen är svår att återge men den är väldigt väldigt intensivt gul, lite lite melerad och inte en färg jag skulle använda normalt sett, men det är ju Wollmeise… Mönstret Kristina som Ulricha gjort tycker jag är suveränt, sockan sitter som gjuten på foten.

Med tanke på att det regnar i dag och att det kommer bli höst om ett tag, oavsett om jag vill eller inte, så ska jag nog göra allvar av mina planer om att köpa mig ett par låga gummistövlar i glada färger.

En till!

En till sjal till klar och det är en till Ishbel! Och jag håller med Karin om att Ishbel är beroendeframkallande, jag skulle kunna gör en till bums.

Garn: Malabrigo Sock färg côte dázure inköpt på Hamilton Design. Detta garn i denna färg kommer jag definitivt att sticka mer i – så härligt.

Mönster: Ishbel en av alla Ysoldas härliga mönster.

Stickor: Knit pro i den storlek som anges i mönstret.

Så nu har jag en stor och en liten Ishbel!

Sist men inte minst – Tack alla som kommenterat min Haruni! Jag blir lite röd och kinderna och glad i hjärtat!

Min Haruni!

Min Haruni!

Mönster: Haruni (ravelrylänk)

Garn: Wollmeise Campari Orange 100 % superwash

Stickor: Knitpro st 4

Denna sjal var underbar att sticka! Mönstret är fantastiskt, garnet är ännu mer fantastiskt och tillsammans blir det bäst!

Men ännu mer fantastiskt är den inre resa som jag gjorde under den period som jag stickade på denna sjal. Varje gång som jag tar fram och använder sjalen så kommer jag att bli påmind om denna inre resa så den kommer alltid att vara speciell. I dag ser jag, tänker jag och förhåller mig väldigt annorlunda till väldigt viktiga saker i mitt liv jämfört med tidigare. och det kommer denna sjal alltid att påminna mig om. Den kommer att bli flitigt använd!

Färdig!

Hälen blev klar häromdagen när jag satt i solen. Så nu har jag ett par sköna strumpor och ett UFO mindre.

De vinterbleka benen får ni blunda för – tack.

Mönster: Socka med rullkant från Johanna Wallins Sticka småvarmt. Ett härligt mönster med instickad häl.

Garn: Eva i stäkets handfärgade sockgarn. Eva dina handfärgande garner är fantastiska (och beroendeframkallande)!

Ytterligare ett UFO har blivit färdigt och ligger och blockar sig, mer om detta inom kort. Så nu har jag börjat på en helt ny stickning, ytterligare en Ishbel.

Mer Ishbel

Jag säger det på en gång – jag är galet nöjd men min Ishbel, mönstret och garnet är som gjort för varandra och färgerna är bara så grymt härliga tillsammans. Bilderna gör inte sjalen helt rättvisa eftersom ljuset var på väg bort (men modellen är söt – min dotter).

Lite fakta:

mönster: Ishbel (ravelrylänk)

garn: handfärgat merinosilke från Stäkets hantverk & design. Mitt favoritgarn!!

stickor: Knit pro storlek 4.

Morot och Grötö

Med resan till Grötö bara några dagar bort så finns det helt klart en morot att göra färdigt lite stickat att ha med sig. Då blir till och med blockning som jag normalt sett inte gillar intressant:

Min Ishbel är klar! Trots att garnet tog slut när det var sju varv kvar så är den klar. Mer garn i samma färg fanns inte så det fick bli en kontrastfärg till sista rapporten. Mer info och bättre bilder kommer när den torkat.

Grötö då, det är premiär för min del och jag ser så mycket fram emot att åka. Lite, lite nervös kanske men jag har gott resesällskap med mig så egentligen är det nog helt onödigt. Det jag funderar lite på är vad som ska med, stickningar och pengar förstås, kamera likaså. Kläder förstås men vad mer? Ni som varit med förr ge mig gärna lite tips!

Nu räknar jag dagarna tills fredag när det är dags att sätta sig på tåget västerut!

Utmaning – eller är jag lättlurad?

Det började med att (lille) V:s vantar, som farmor stickat för många år sedan gick sönder och att V ville att jag skulle sticka nya. En oemotståndlig begäran förstås och vi tittade tillsammans i den fantastiska boken Sticka mössor vantar sockor och V valde dessa:

Sidan 50, Tjockhätta, för den som undrar. Garnet är Visjögarn, en tråd vitt och en tråd blått. Snabbt och roligt.

När jag satt i godan ro och stickade på dessa så blev jag utmanad av KM som undrade hur många vantar jag kunde sticka på en vecka. Jag svarade lite surt fem (vi hade varit lite griniga innan) och så var det i gång. Just nu är jag inne på tredje paret och har två dagar kvar men eftersom jag övergett det tjocka garnet och grövre stickorna så kommer jag inte att hinna men det gör inget. Ett intresse för vantar hur de görs är ingång likaså fascinationen över att sticka olika saker med samma garn (jag har hållit mig till Visjögarn och karamellgarn från Östergötlands ullspinneri).

S 52, Tjockluva, också stickad i dubbelt garn, Ombrégarn och svart. Stickade till V:s storebror. Jag gillade att sticka den här typen av tumme.

Tredje paret är stickade i samma garn men inte dubbelt och flerfärgsstickning så nu går det inte lika fort:

S 38, påse, stickad i svart och mörk karamell. Mudden är dubbel och ska sedan vikas (skönt för en reumatiker), på själva vanten är det som prickar vilket är superkul att sticka.

Efter dessa vet jag en massa vantar till som jag vill sticka, det är kul att fokusera på en speciell typ av stickning.