Vårdbidrag och ny stickning

Äntligen är det dags att korka upp champagnen mitt i allt elände som händer oss, Försäkringskassan har efter sex månaders handläggningstid kommit fram till att jag har rätt till vårdbidrag! Försäkringskassan konstaterar att lille V och hans storasyster har ”ett stort behov av vård och tillsyn jämfört med ungdomar i motsvarande ålder” samt att vi har en del merkostnader. Alla yrkanden fick jag inte igenom men jag känner mig nöjd ändå. Nu kommer det varje månad att komma in en hyfsad summa pengar som gör att jag i alla fall inte behöver oroa mig lika mycket för det ekonomiska men framförallt så känns det som en sorts erkännande från ”samhället” efter att i flera år ha kämpat för att mina barn överhuvudtaget ska få sina diagnoser och sedan behandling så har jag nu rätt i att de är sjuka och handikappade. (om det är någon som läser som vill ha tips om hur man skriver ansökan eller bara vill fråga om något så skriv en rad i kommentaren så svarar jag). När den första utbetalningen kommer ska jag köpa mig en egen bärbar dator och anmäla mig till ”Varva ner en stickhelg 25-26/10” utanför Norrtälje så kanske jag orkar vara en hyfsat snäll mamma ett tag till.

 För att orka just nu så stickar jag en hel del och Linda skrev i ett inlägg om det roliga i att börja på nya stickprojekt och jag håller helt med:

Det röda och vita på bilden är början på en bebiskofta i Regnbågens ekologisk bomull, inköpt på Yll & Tyll i fredags. Nu ska inte jag ha fler barn men vi ska på dop framöver och får jag chansen att sticka till en bebis så tar jag den.  Förutom detta garn köpte jag en del mönster i Uppsala så räkna med mer påbörjade projekt inom kort.

Tack, tårta och tandläkare

Tack alla ni som kommenterade mitt förra inlägg och ni som grattade på Ravelry. Det värmde och jag önskar att ni hade varit här i onsdags så jag hade kunnat bjuda er allihopa på tårta. Och inte vilken tårta som helst hade ni fått då utan den som finns på bilden till vänster som min dotter bakade till mig. Som mamma blir man dvs jag alldeles rörd och lite tårögd när man får en hjärtformad tårta av sitt barn. Supergod var den dessutom. Lite hjälp fick hon i ärlighetens namn av äldsta lillebror som fick plocka björnbären (och av sin pojkvän).

Dagen efter tårtätandet var det dags för mig att besöka tandläkaren, ja inte pga tårtan, något som jag inte gjort på tio år. Jag har tandläkarskräck nej jag är fruktansvärt tandvårdsrädd som det mer korrekt ska kallas. För mig är det strunt samma vad det kallas det finns inget (nästan) som är värre än detta och det är faktiskt tandläkaren och tandhygienisten som framkallar min rädsla. Till min stora förvåning överlevde jag men det var fruktansvärt hemskt och då gjorde vi inget annat än att tandläkaren tittade i munnen och sa en massa obegripligt och så röntgades det men inte med film i munnen utan någon annan variant. Två hål har jag och en visdomstand måste bort och jag ryser vid bara tanken. Men jag ska nu gå något KBT-program för ”tandvårdrädda” och efter det kommer det förstås att gå jättebra alltihopa – eller inte för jag är skeptisk och rädd men lustgas ska jag tydligen få och även lite tygre grejor när visdomstanden ska bort. Hur som helst skitdyrt är det.

I dag har jag firat min modighet hos tandläkren med ett besök på Yll & Tyll men mer om det en annan dag.

Ögonfröjd och sorg

Ibland är jag i starkt behov av att omge mig med vackra saker oftast när jag är stressad eller ledsen eller både och. Just nu har jag starka behov av vackra garner (mer än vanligt), så det är tur att jag har hyfsat nära till Maria från jobbet så jag kan gå dit på lunchen:

Visst är färgerna härliga!! Jag har också köpt min första sjalnål.

Garnhärvan har legat på mitt skrivbord på jobbet under eftermiddagen och piggat upp lite. Att jag är i behov att lite uppmuntring beror på att min svärfar precis har gått bort, inte direkt oväntat men ändå sorgligt. Jag har haft turen och haft härliga svärföräldrar.  Det är dessutom den tredje föräldern som jag och KM förlorar på tre år så det känns. Sitter dessutom och är lite barnsligt ledsen över att min födelsedag i morgon blir satt på undantag – ja jag vet det kommer fler och det finns annat som är vikigare men i alla fall.

Dags att ta itu med middagsmaten, det har varit lite dåligt med matlagningen ett par dagar och äldste sonen undrade om vi inte kunde äta riktig mat i dag och inte smörgås, han är nog rejält hungrig.

Den fula ankungen eller årets 11:e FO

  

Mönster: Danskt mönster inköpt på Strikk.

Garn: ett franskt alpackagarn som jag inte kan komma på vad det heter. Inköpt på Strikk och trevligt att sticka med.

Stickor: rundsticka 4.

Bäst med denna stickning: Att det överhuvudtaget blev en färdig sjal. När jag maskade av sjalen så blev jag något chockad och mycket besviken, det var en mycket smal men lång sjal som visade sig inte en ganska kort med bred som jag tänkt mig. Den åkte därför in i ett mörkt hörn av stickkorgen hela sommaren. Men efter att jag varit i Göteborg och köpt garn till udden så fick sjalen en chans till, om det gick att ändra formen radikalt med blockning så fick den komma fram ur mörkret och det gick!! Den fula ankungen visade sig precis som i sagan vara vacker.

Sämst med denna stickning: Inköpet av garnnystanet till udden, ibland blir man väldigt trevligt bemött på Strikk medan man andra gånger blir väldigt snorkigt behandlad. Synd att man inte vet vilket innan man går dit.

Oj oj oj

En arbetsdag kvar på första arbetsveckan efter semester! Tur är väl det för jag är så trött så trött. Det kan bero på att vi denna vecka har haft lika mycket att göra på jobbet som en ”vanlig” vecka när vi är fullbemannande och nu har vi varit två. Det kan också bero på att jag vurpade rätt ordentligt med cykeln på vägen hem från stickcaféet på Hurtigs i tisdags, är rätt blåslagen på sina ställen. Men så går det när cykel- och gångvägar byggs korkat och folk går på cykelvägen för att det är en liten omväg till gångbanan så att en stackars cyklist inte har någonstans att ta vägen om hon inte vill bli påkörd av en bilist.

Som tur är kan man sticka sig igenom det mesta, eller som min KM skrev i ett mejl till mig när jag ondgjorde mig över något dumt på jobbet ”-Tänk mindre och sticka mer”! Så det försöker jag göra i alla fall ibland. Ytterligare ett garninköp gör stickandet extra trevligt just nu:

 (oj nu blev det en stor bild igen).

Jag och Linda var på Nysta i tisdags innan stickcaféet och jag blev alldeles blixtförälskad i ett nytt garn med det kanske något fåniga namnet ”Heavens Hand Wool Classic” från Cornelia Hamilton. Det fanns i många härliga färger alla lite lätt melerade och jag fastnade för den beiga (snail) varianten denna gång. Det ska omvandlas till en kofta med resår i midjan från Ninas bok. En stickning där jag inte behöver tänka så mycket.

I morgon är det fredag!!

Två utmaningar på en dag

I dag har jag fått två olika utmaningar på en dag! Inte illa! Den första kom från Livsglimtar:

1. Vilken bok läste du senast?

Just nu läser jag ”Nu vill jag sjunga dina milda sånger” av  Linda Olsson. En bok som jag njuter av varje sida. Boken innan den var ”Överlevnadshandbok för cyklister” av Fredrik Falk. En liten rolig bok om om ett för mig viktigt ämne.

2. Vilken bok ska du börja på härnäst?

Vet inte kanske Smuts av Katarina Wennstam eller andra delen i Stieg Larsson triologi eller…

3. Är det övervägande kvinnliga eller manliga författare i din bokhylla?

I bokhyllan vet jag inte för där står KM:s böcker också men jag läser oftare böcker av och/eller om kvinnor.

4. När du läser en bok, räknar du hur många sidor som är kvar, eller tänker du ”nu har jag en fjärdedel, en tredjedel, hurra hälften kvar osv.

Det händer om boken är sådär eller om jag ska sova men vill läsa vidare och jag måste resonera med med mig själv om att jag faktiskt inte kan läsa 200 sidor till.

5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex omslag, tips från vänner, recentioner, topplistor, bloggar etc.

Jag har ett gäng favoritförfattare så när de kommer med nya böcker så är jag snabbt där. Jag är också med i en bokcirkel där vi väljer böcker tillsammans att läsa. Men även recentioner, bokomslag mm lockar.

6. När blir en bok för lång?

Om den är dålig men jag absolut ändå ska läsa den av någon anledning.

7. Läser du lika gärna på engelska som på svenska?

Nä, helst svenska men jag önskar att jag läste mer på engelska.

8. Vilken bok kände du senast att att du ville övertala ALLA dina vänner att läsa?

Bitterfittan av Maria Svedland. Läst den om ni inte har gjort den och fundera mycket.

9. Kan du lämna en bok som du tycker är dålig?

Ja!!

10. Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla?

Gammal inaktuell kurslitteratur möjligen eftersom den inte ska stå där. Annars har jag de böcker jag vill ha men andra tycker nog att jag har väldigt många kokböcker, stickböcker och min samling av Maria Lang-deckare är nästan komplett.

 

Puh, det var första utmaningen. Den andra kom från Cecilia:

* Hur ser din att-göra-lista ut i fem punkter för idag?

Nu är det ju kväll och jag har inte så mycket kvar att göra hoppas jag men:

* Titta på Extreme makover home edition. (ja jag vet men jag tittar och drömmer om att någon ska komma hem till mig och göra om mitt hus, ge mig en bil, semester etc för att jag kämpat hårt under orättvisa förhållanden utan att klaga samtidigt som jag hjälpt andra).

* Svara på ett mejl från Danderyds specialklinik för tandvårdrädda så att jag äntligen kommer till tandläkaren.

* Fika dvs dricka en kopp gott thé och äta en god bit choklad.

* Sticka på något kul.

* Tjata på min barn om att det faktiskt är läggdags fastän de har sommarlov.

* Vad gjorde du för 10 år sen?
Var mammaledig med lille V. Vi hade precis flyttat hit där vi bor nu och jag lääängtade efter att få börja jobba.

* Vilka platser har du bott på?
Oj det är några stycken i kronologisk ordning: Lund, Bräcke, Katrineberg, Svenljunga, Baggebol (gissa var det ligger ni), Fjugesta, Örebro (nu är jag vuxen och flyttar hemifrån) Uppsala, Gustavsberg, Rissne och så där jag bor nu.

*Fem saker du skulle göra som biljonär!

Biljonär är obegripligt mycket pengar men i alla fall så skulle jag:

* Donera mycket av pengarna till organsiationer som kämpar för: kvinnors rättigheter, bekämpande av fattigdom och för en rättvisare fördelning av jordens resurser,  mänskliga rättigheter, miljö- och klimatfrågor mm mm. Donationer till forskning om ADHD, reumatologiska sjukdomar skulle det också bli.

* När jag så varit en någorlunda god människa så skulle jag köpa antingen ett stort hus till oss eller kanske snarare en stor lägenhet och en sommarstuga i Roslagen, en sommarstuga med många gästhus på tomten så vi kunde ha många besökare. Ovsett hus eller lägenhet så skulle boendet innehålla ett stort stort utrymme för mig själv och mitt handarbetande.

* Ta tjänstledigt ett år eller två och gå på kruser i olika former mestadels hantverksintriktade men kanske också försöka forska i historia (det som aldrig blev av för drygt tio år sedan av olika skäl).

* Lite ordentligt sätta av pengar till mina barn så att de kan plugga, flytta hemifrån osv.

* Ge min man en värstingcykel.

* Till sist ordna en stor stickträff på ett härligt ställe så att jag fick träffa er alla IRL!

Nu ska man ju enligt reglerna utmana andra. Den första framgår inte hur många man ska utmana så jag utmanar Cecilia (fick du tillbaka ;=)) och av slöhet ingen mer men vill någon så anta gärna utmaningen.

Till den andra ska man utmana fyra personer så då gör jag det med; Livsglimtar, Gunilla, Linda och Medea (som inte går att länka till).

Just det enligt reglerna ska man också låta den som utmanat en veta när man antagit utmaningen.

Riktigt klok?!

I morse när jag vaknade efter en natt med alldeles för lite sömn och tänkte igenom vad jag bestämt mig för att göra i dag så betvivlade jag en stund att jag är riktigt klok. Varför tänkte jag tjurigt är jag inte nöjd med det ubud av mat som finns i närmaste mataffär, varför struntar jag inte i hur maten tillverkas och vad den innehåller så länge det är billigt och går snabbt och handla? Så jag funderade faktiskt en kort stund att gå till Lidl (som inte är närmast affär men den mataffär som jag absolut inte kan tänka mig att besöka) eller i alla fall att köpa grönsakerna jag behövde i närmsta affär.

Sedan tänkte jag lite till och kom framtill att jag ju faktiskt inte alls tycker om att handla grönsaker som antingen är: inplastade så de inte går att ta på, omogna, övermogna, odlade i ett växthus i Holland, i ett land vars styrande jag ogillar (typ Israel) och oavsett allt detta inte smakar så bra som de kan göra om de får växa under bra förhållanden. Så mitt bättre mer konstruktiva jag drog i väg med mig in till stan och Bondens Marknad och väl där inså jag att jag faktiskt är riktigt klok  0=)

På Bondens marknad finns ju mycket av det där som jag tycker är gott och som jag tycker är rätt och viktigt när det gäller såväl hälsa som miljö.

  

Det tog mig cirka tre timmar att handla detta (plus lite thé till min pappa) istället för kanske max trekvart om jag gått till närmaste Konsum så tidsmässigt skulle man ju kunna fundera på om det är klokt och prismässigt är det säkert också dyrare (fast dyrare än vad kan man fundera på). Men jag tycker helt klart att det är värt det, jag har fått prata med de som har odlat de grönsaker jag ska äta, jag har fått klämma och känna och välja själv vilket man aldrig får när man köper akologiskt i affären eftersom det är färdipackat. Jag vet att det jag köpt och ska äta är odlat med än helt annan omsorg än det som finns i affärernas vanliga utbud. Och som en liten trevlig bonus har jag sett grönsaker som jag aldrig ätit och som jag nu är nyfiken på att testa.

Så väl hemma igen så tycker jag nog att jag är riktigt klok!