Nästan tvåsiffrigt

Jag var ute och cyklade tillsammans med KM i går hela dagen. Vi cyklade till Sigtuna och hem igen. Jag är alltsedan jag kom hem lite odrägligt mallig, rundan vi cyklade var nämligen 9 mil, 6 kilometer och 310 meter lång.

 Ja jag vet att det finns många som har det som vanligt träningspass i cykelsvängen och har man som jag en KM som tittar på Tour de France och som själv glatt cyklar 30 mil runt Vättern så är mina dryga nio mil inte så mycket att komma med men jag har aldrig cyklat så långt förrut. Och jag hade kul och det kändes bra nästan hela tiden, det var en backe strax innan Sigtuna som fick mig att kliva av cykeln och en kort stund tänka jag skiter i det här fast det har man ju som vuxen inte mycket för att  göra mitt ute i ingenstans.

Speciellt nöjd är jag tt jag tagit mig ifrån att det är så olidligt synd om mig som inte kan springa längre (vilket var min favoritmotionsform fram till i maj men där kroppen nu säger definitivt nej) så att det är lika bra att jag slutar motionera och lägger mig på soffan och äter geléhallon till att inse att cykling är inte bara ett sätt att transportera sig utan även en kul motionsform.

Har man som jag dessutom en KM med sig som förser mig med mat och dryck och som cyklar framför när det är motvind eller när man är trött (och som dessutom har en snygg rumpa)så blir cyklingen inte bara motion utan även något som gör gott för relationen.

Årets 10:e FO

Så här när årets varmaste dagar varit så har jag stickat färdigt ett par muddar. Men det lär väl bli höst i år också?

  

Mönster: Garnkit inköpt på Tyllra i Norrtälje.

Garn: Fyrisgarn, från Klippan tror jag.

Stickor: strumpstickor 1,5!!

Bäst med denna stickning: Att jag äntligen vågade sticka med pärlor. Jag gick en kurs i pärlstickning för flera år sedan och förstod ingenting och sedan dess har jag nogsamt aktat mig för pärlor i samband med stickning. Men det är ju kul att sticka med pärlor och fint blir det också.

Sämst med denna stickning: Ingenting egentligen, först udden på första mudden är förstås lite lösare än de andra men det gör ju inget.

Nu ska jag sy ihop ett par andra muddar som legat färdigstickade ett tag.

Inspirerande

I förrgår var en riktigt trevlig och inspirerande dag. Jag och Pia (Snigelmamman) tillbringande en hel dag ihop där vi bara gjorde trevliga och roliga saker.

Först besökte vi Karin på en gård utanför Södertälje (mer info finns på Pias blogg) där hon precis hade fått hem sin första omgång spunnen ull utav egna får från Solkustens spinneri. Det är en speciell känsla att stå där och ”klappa” ullgarn på precis det ställe där fåren bor. Självklart var det några härvor som absolut ville följa med mig hem:

 Jag tänkter vinter och tjock halsduk och vantar när jag ser garnet men vi får väl se vad det blir.

Resten av dagen tillbringade vi hemma hos Pia på altanen där jag njöt hela dagen, framför allt av trevligt sällskap men också av god mat, gott om tid för handarbetande och prat.

Pia broderade en hel del under dagen och när jag kom hem rätt sent på kvällen började jag rota i mitt handarbetsskåp efter lite broderier som länge bara fått ligga. Och det är ju kul att brodera!!

Ett broderi med katter på från Fingerfärda inköt på Symässan i våras. Så nu kommer det definitivt att bli mer broderat framöver.

I veckan har jag också besökt Ulriksdals slottsträdgård och fick massor av inspiration till min lilla trädgård. Gott fika finns det där också :=)

Så lite senare när det börjar bli lite höst ska en del växter hemma hos mig få flytta om lite och få nya kamrater. Lite nyförvärv ska det nog också bli.

Semester två

Jag har semester igen!! Så skönt och jag tycker det känns som om jag kan njuta mer nu, dvs jag är lite mindre stressad och trött när semestern börjar än vad jag var i juni. Samtidigt så är det så mycket jag vill göra så det gäller för mig att hålla tungan rätt i mun så att det blir vilsamt och inte måstefyllt.

Något som jag tycker är lustfyllt är att plocka bär och sedan koka sylt eller baka eller bara stoppa i frysen till senare. En sak jag tycker är trist är att så många självplock försvunnit. Är det verkligen så att vi inte längre orkar plocka bär odyl utan nöjer oss med industrigjord sylt mm full med tillsatser? Det gör i alla fall inte jag så i går plockade jag och lille V vildhallon som jag sedan kokade sylt på:

En bra början! Jag älskar hallon, måste jag välja ett favoritbär så blir det hallon (speciellt vilda) tätt följt av blåbär. Jag brukar varje sommar göra Hallogrottor utav en del av den hallonsylt jag kokar så det kanske blir dagens ”jobb” eller så plockar jag mer bär eller…

Stickar gör jag också (förstås) men det blir lite stickat här och lite där så det är inte mycket att visa upp. Men jag har börjat på julimånads socka i Sockklubben och jag förstår varför det är ett så populärt mönster. Mönstret är lagom svårt och jag känner mig rofylld men fokuserad när jag stickar.

 (nä jag har inte stickat mönster ner på hälen men eftersom jag just gör hälen gick strumpan inte att dra upp längre).

Det härliga garnet, Regia Silk, gör säkert sitt också. Inte fullt så härligt är garnet till de pärlmuddar jag håller på med men muddarna blir fina (tycker jag):

En mudd färdig så vilken dag som helst ska jag göra den andra. Vilken dag som helst ska jag också montera de muddar som skymtar under pärlmudden för de har faktiskt varit färdigstickade ett tag. Fast just nu ska jag dra lakan för på något underligt sätt har alla våra lakan hamnat utanför linneskåpet. Undrar hur det gick till?

Kär

Jag måste erkänna att jag är kär, och det är inte KM jag syftar på utan Roslagen. Vi var där i helgen, men egentligen började min kärlek redan för fyra år sedan när vi bodde en sommar i Hallstavik (maken jobbade på bruket). Kärleken har hållt i sig och utökas varje år med nya platser. Som i helgen, vi började helgen i Norrtälje med det obligatoriska fikat på En liten smula:

 Det ser gott ut eller hur?

Efter fikat en tur på stan och tänk numera finns det en trevlig garnbutik i Norrtälje, Tyllra, så nu kan jag även få det behovet tillfredställt. Därefter forsatte vi österut mot Björkö-Arholma där vi tillbringade resten av helgen:

    

Vi åt gott av verkligt lokalproducerad mat (grönsaker köpta från Senneby trädgård), njöt av vacker natur, turistade på det nyööpnade Batteri Arholma.

Det enda underliga var väl att jag inte stickade en sekund på hela helgen men det har jag tagit igen sedan jag kom hem:

Jag köpte en materialsats på Tyllra och stickar nu med pärlor för första gången och jag är om än inte kär så i  vart fall förälskad i det med :=)

Pladder

Egentligen har jag inget speciellt att skriva om men jag drabbades av akut bloggabstinens. Så därför så kan jag berätta att jag i dag har varit gift i precis ett år, att KM fyller år idag , att jag bara har en vecka kvar till semestern och att jag och KM ska gå ut och äta bara vi två i kväll. Jag kan också berätta att det har varit en jättestressig vecka på jobbet, att jag cyklat fram och tillbaka till jobbet fyra dagar (drygt tre mil varje dag) denna vecka och i morgon åker vi till Norrtälje och sedan till Arholma där vi ska sova över.

Jag har stickat en hel del denna vecka kan jag också berätta men det är egentligen inte mycket att visa på bild men jag gör det ändå:

Det blåa är en sjal som heter Vera (från Marias garn) i Malabrigo lace, jag är ungeför halvvägs tror jag för jag har gjort av med hälften av det garn som det sägs att det ska gå åt i beskrivningen. Under det blå ligger min blivande runtröja där jag äntligen har nått upp till där runorna ska stickas.

Jag har också bestämt mig för, tack vare era kloka kommentarer, att låta mina rosa sockar vara som de är. De är faktiskt tillräckligt fina som de är.

Till sist kan jag säga, som ni säkert märkt på inlägget, att jag är rysligt trött och därmed tramsig.

Trevlig Helg!

Årets 9:e FO eller?

Det känns som evigheter sedan jag fick något färdigt men i går kväll så:

  

Mönster: Wawing lace socks från Favorite socks.

Garn: Lornas lace Shepard sock färg Old Rose (inköpt hos Garnkorgen).

Stickor: strumpstickor korta 2,5.

Bäst med denna stickning: Mönstret – det kändes när jag väl lärt mig mönstret som ett väldigt harmoniskt mönster. Garnet – det är ett lyxigt garn och det märks både när man stickar och när man har det på sig.

Sämst med denna stickning: Den först stickade sockan är lösare stickad än den andra, vilket förstås gör den lite större på alla håll och det irriterar mig. Hemmfronten säger att det inte syns och att det inte spelar någon roll. Vad tycker ni?? Det känns som ett mindre problem i dag än igår men jag vet hur jag är med saker jag gjort som jag inte helt och fullt gillar – de blir liggande. Hur ska jag göra?? Repa upp, vänja mig eller…