Rune och jag!

Rune och jag har ett stormigt förhållande eller det är väl snarare jag som har ett stormigt förhållande till Rune. Rune är en halvvante från fina boken Vantar för alla årstider och har väl som sådan inte så mycket känslor. Först var jag inte speciellt förtjust i Rune när jag såg honom i boken, kan bero på att han är gul där och jag, tja jag tycker att gult är fult, i alla fall på mig.

Sedan köpte jag ett turkost tweedgarn hos tant Kofta och vips så slog det mig att jag skulle göra Rune i det garnet. Då blev jag störtförälskad i Rune <3. Men när det stod fel i diagrammet, eller snarare fel numrering av diagrammen och jag var lite för trött för att förstå det så uppstod första fnurran på tråden, nu är ju det strängt taget inte Runes fel, utan i så fall Runes mamma. Nåja när hjärnan kommit ur sitt sirapsstadie så förstod jag ju det uppenbara och så var det ljuv musik ett tag igen till jag kom till 6:e varvet i rapporten (15:e varvet totalt) där blev det bara fel och jag blev riktigt arg på Rune, fast det var mig själv jag borde bannat för 6:e varvet är inte svårare än något annat varv.

Hur som helst så gjorde jag slut med Rune, i flera veckor så tittade jag bort så fort han dök upp, men sen fick han komma tillbaka och ljuv musik uppstod igen och första vanten blev klar sånär som på tummen som jag sparat lite på. Började på nästa och gissa vad som hände på 6:e varvet? Jo jag blev arg på Rune igen, stackaren! Fast denna gång så gav jag mig inte, vi tog en paus bara ett par dagar och just nu är vi de bästa vänner igen. Nu är det två varv 6 kvar så det finna hopp om ett långt förhållande för mig och Rune, för som färdig halvvante sitter Rune perfekt på min hand och snygg är han också.

Eller hur?

20140406_180801 20140406_180827

Otrogen

Jag har varit otrogen i dag! Jag som sagt mig att jag ska vara monogam i min stickning. Men så i dag blev jag så less på min röda tröja, inne på första ärmen så kände jag bara blä. Därför tog jag fram Vega och vänstrade lite med den 🙂

20140112_101207

Vega från fina boken Vantar för alla årstider, i Rauma finull, från garnsamlingen.

Nu har jag återgått till min röda tröja, den passade bättre att sticka på när jag besökte goda vännen U i eftermiddags.

 

 

 

Mallig!

Japp jag är mallig! Jag och flerfärgsstickning har haft ett hat/kärleksförhållande så länge jag har stickat och vetat vad flerfärgsstickning är. Det är ju så vackert när andra som kan göra det stickar m flera färger har jag tänkt och argt repat upp mina små försök. Men nu så stickar jag med flera färger och det blir alldeles tillräckligt fint för mig. Mina första vantar och jag tänker sticka dem klara så fint som jag kan.

image

Jag njuter än så länge av varje maska. Det går långsamt,  blir inte på något sätt perfekt.  Men jag njuter!

Lika som bär?

Andra vanten ”Påse” på gång, funderade en stund på om jag skulle försöka matcha färgrandningen på den andra med den första men så blev det inte. Tycker att det blir häftigare så här, de hänger ihop men ändå inte. Muddarna ska vikas dubbla sedan om någon undrar hur det är tänkt. Vantarna blir hur gosiga som helst och snygga tycker jag själv. Undrar bara om det kommer att bli töväder lagom tills de är färdiga?

Piller, planering och påse

Den här dagen blev mer spännande och oväntad än jag tänkt mig. Tar man det i kronologisk ordning så började det med att jag tog fel medicin i morse, istället för mina reumatikermediciner som finns i en blå dosett tog jag min sons ADD-mediciner som finns i en dito röd. Det blev inte bra kan jag säga, milt uttryckt, abstinens av utebliven cortison och en hjärtklappning, frossa mm av sonens medicin. Prova inte det!! Fast detta förstod jag inte förrän nu på eftermiddagen när jag såg att min medicin var orörd, så jag har undrat hela dagen varför jag mått så konstigt, tänkt att det kanske berodde på träningen i går. Nu vet jag i alla fall.

Trots detta har jag ägnat dagen åt att planera vårterminen här hemma, framförallt för V:s del när det gäller skolan men även för äldste sonen. Plus att vi har gjort en förhoppningsvis bra uppdelning av hemmasysslorna mellan mig och KM med uppgifter till barnen också. Överambitiöst? Nä nödvändigt i en familj som vår, nu återstår en del finlir och förstås att se om det fungerar.

Jag känner mig rätt nöjd med denna planering och med de belöningssystem som vi gjort tillsammans! Håll tummen för att den håller!

Påsen då? Det är min vantstickning som är hur rolig som helst och som jag ska ägna resten av kvällen åt efter denna något jobbiga dag:

Utmaning – eller är jag lättlurad?

Det började med att (lille) V:s vantar, som farmor stickat för många år sedan gick sönder och att V ville att jag skulle sticka nya. En oemotståndlig begäran förstås och vi tittade tillsammans i den fantastiska boken Sticka mössor vantar sockor och V valde dessa:

Sidan 50, Tjockhätta, för den som undrar. Garnet är Visjögarn, en tråd vitt och en tråd blått. Snabbt och roligt.

När jag satt i godan ro och stickade på dessa så blev jag utmanad av KM som undrade hur många vantar jag kunde sticka på en vecka. Jag svarade lite surt fem (vi hade varit lite griniga innan) och så var det i gång. Just nu är jag inne på tredje paret och har två dagar kvar men eftersom jag övergett det tjocka garnet och grövre stickorna så kommer jag inte att hinna men det gör inget. Ett intresse för vantar hur de görs är ingång likaså fascinationen över att sticka olika saker med samma garn (jag har hållit mig till Visjögarn och karamellgarn från Östergötlands ullspinneri).

S 52, Tjockluva, också stickad i dubbelt garn, Ombrégarn och svart. Stickade till V:s storebror. Jag gillade att sticka den här typen av tumme.

Tredje paret är stickade i samma garn men inte dubbelt och flerfärgsstickning så nu går det inte lika fort:

S 38, påse, stickad i svart och mörk karamell. Mudden är dubbel och ska sedan vikas (skönt för en reumatiker), på själva vanten är det som prickar vilket är superkul att sticka.

Efter dessa vet jag en massa vantar till som jag vill sticka, det är kul att fokusera på en speciell typ av stickning.

Innan dagen börjar

Jag har svårt för lördagar, men i dag har jag njutit av morgonlugnet innan resten av familjen vaknade (vilket de precis gjort nu), läst tidningen och ätit en god frukost och sedan stickat en stund:

IMG_4281

Vantar med fläta stickad i dubbelt garn från Östergötlands ullspinneri. Snabbt, enkelt och trevligt att sticka, kommer att bli supermysiga att ha på sig i kylan. Mönstret är från Hemslöjdens nya bok Sticka mössor, vantar och sockor!

Nu kanske jag är redo att ta mig an dagen fast bara kanske. Det lockar inte riktigt att ta i tu med att skriva inköpslista, handla mat, köpa fleecetröjor och annar till killarna, laga mat mm. Däremot spelar äldste grabben handbollsmatch i eftermiddag det lockar i alla fall och så att börja på andra vanten…