Lille V har numera anpassad studiegång, först för en period av två veckor och nu förlängt med en månad. För den som inte är bekant med begreppet anpassad studiegång så beskirver Skolverket det så här:
Skolan kan inte alltid erbjuda en utbildning som passar alla elevers situation och förutsättningar. För dessa elever kan skolan anordnar anpassad studiegång. Det innebär antingen en reducerad timplan, eller arbetspraktik varvad med några skolämnen. En elev med anpassad studiegång får inte ett fullständigt slutbetyg från grundskolan, men kan ändå erbjudas plats i gymnasieskolan.
I första meningen ligger roten till min frustration och irritation över lille V:s anpassade studiegång. Visst lille V har en bokstavsdiagnos (ADD) och har därmed inte förutsättningarna att klara av skolan utan extra stöd mm. Men jag känner ju längre tid som går att en anpassad studiegång i det här fallet mer handlar om att skolan har misslyckats än att lille V inte klarar av den.
Tänk er om ni skulle ha en arbetsplats där ni skulle vara 34-36 personer uppdelade på två rum på kanske 50 kvadratmeter varadera. Där skulle ni ha en liten arbetsplats men inte med de ”verktyg” ni behövde för att kunna jobba på samma ställe utan dem har ni i ett skåp ute i korridoren så att ni för varje ny arbetsuppgift måste gå och hämta rätt ”verktyg”. Ni har inget som avgränsar mellan arbetsplatserna (som det brukar vara i de kontorslandskap som jag jobbat i) så ljudet rör sig fritt. Ventilationen är det ingen som gjort så mycket år sedan 70-talet när arbetsplatsen byggdes.
Tänk er sedan att ni ibland jobbar ”som vanligt” och ibland i projekt. Men har ni projekt så är ni kvar i samma rum allihopa (fast inte nödvändigtvis vid er egen plats). Tänk er sedan in i att ibland så är chefen chef men ibland är han inte det (lärarna är ibland resurs) och du har svårt att hålla reda på vad som gäller just nu. Till sist så är du fortfarande under utbildning på jobbet och behärskar inte dina arbetsuppgifter men förväntas lära dig dem under dessa förhållanden.
Även om jag hårddrar det något i exemplet ovan så skulle jag i alla fall ha svårt att utföra mitt jobb under de förutsättningar som lille V och andra skolbarn förväntas göra. Jag har jobbat i kontorslandskap tidigare och beroende på storlek och arbetsuppgifter så kunde det var svårt att koncentrera sig och jag har ändå inga koncentrationssvårigheter.
Så för att skolan har de brister den har så går lille V numera hem till lunch och missar därmed en massa möjligheter till kunskaper och umgänge med kompisar. Istället får han ha mamma som lärare (vilket han gillar men mamma vill helst vara mamma).
Det finns givetvis fördelar med anpassad studiegång men jag är osäker på om de överväger.