Otursvecka

Det har varit en vecka med lite väl mycket otur. Först ett bakslag hälsomässigt med för hög stressnivå och mycket ont vilket resulterade i några dagar hemma som jag skrev om tidigare.  Sedan så åkte jag med en buss som i lite för hög fart körde ned i ett sk potthål eller liknande,  bussen krängde, vi passagerare skrek till och min nacke knäckte till. Det resulterade i en heldag på akuten på Danderyds sjukhus först med halskrage och strängt sängläge i 4-5 timmar och när ingen fraktur hittades hemgång med mörbultade och svullna muskler i bröstryggen som gör att högerarmen inte riktigt funkar som den ska. Som tur är kan jag sticka någorlunda.
Nu önskar jag mig några lugna och gärna turfyllda dagar innan måndag då jag ska operera bort en visdomstand. Och apropå otur så måste den opereras bort inte dras ut. Sådär för en otroligt tandvårdsrädd människa som jag.
Efter det kan det bara bli bättre tänker jag. Eller hur?

Sommarstickning

Jag lyssnade på senaste avsnittet av Stickpodden i går kväll, ett bra avsnitt som vanligt. Somnade med tankarna fulla med stickning, väldigt skönt när huvudet vanligtvis snurrar av annat. En sak som Elin och Karin pratade om i podden var sommarstickning, vad som passar att sticka när det är varmt, modeller, garnsorter m.m. Det där måste ha sått ett frö i mina tankar i natt, för i morse var jag bara tvungen att starta en ny stickning :). Jag nappade på varianten ”sticka på något litet” som inte blir varmt i knäet och började på en barnkofta, inte för jag har något barn i tankarna att sticka åt men det löser sig säkert.

Färgglatt är nog sommarstickning för mig också och när det är riktigt varmt och jag har skitont (ursäkta uttrycket) så behöver det vara enkelt också, samtidigt som det gärna ska hända någonting, som att garnet skiftar färg. Jag är inte så kräsen alla dagar ;).

Strumpor är också bra sommarstickning tycker jag, blir inte heller varmt i knäet.

Bäst vore ju förstås om en stickade för höst och vinter nu, i alla fall sockar, vantar och mössor och så till sommaren redan på vintern eller vart fall våren. Så man har fina saker att ha på sig när vädret tillåter. Men hur kul är det egentligen?

Nåja om några dagar ska det ju bli svalare igen och då åker min stora tröjstickning i ull fram igen, vill ha den klar snart.

Snurrar

Det har snurrat på lite väl fort sista tiden. En gång stresskänslig alltid stresskänslig sägs det ju.

Jag behöver bara vara lite mer än vad som är möjligt just nu. Men i dag stannade jag iaf hemma och andades lite och försökte reda ut en del av alla tankar som snurrar runt och behöver redas ut. Svåra tankar som kan innebära större förändringar än jag tänkt mig. Men framåt måste det bli inte bara snurr runt runt.

Shopping

Jag har ju sagt att jag ska hålla igen på garnshoppandet och det går väl hyfsat tycker jag. Men när fina arbetsgivaren la en personalkonferens i Uppsala så var det ju förstås helt omöjligt att inte gå in på Yll & Tyll och då komma ut därifrån med en liten påse smått och gott 🙂

Väldigt fina saker om jag får säga det själv. Malabrigo lace i två av mina favoritfärger som troligen ska blir muddar, tror mina leder skulle uppskatta om jag använde muddar oftare. De gråa nystanen med Du store alpakka Baby silk ska bli en mössa tillsammans med de två nystan blåa som jag fick av min fina hemlisvän. Pompom har jag ju läst så mycket om så jag var bara tvungen och köpa den och jag blev inte besviken. Häftet med barnmönster är ju bara så fin, vill gärna försöka prova på att förstora något till vuxenstorlek – om jag nu kan det.

Jag hoppas på att nästa personalkonferens också blir på ett garnvänligt ställe:)

Besatt

Det kan vara så att jag är lite, lite besatt av min senaste påbörjade stickning :). Jag började sent fredag kväll och i går morse såg det ut så här:

Nu för en liten stund sedan hade den växt liiite:

Garnet är favoritgarnet nummer 1, det som jag ständigt undrar varför jag inte stickar mycket mer i: Visjö från Östergötlands ullspinneri, mönstret från en favoritaffär Yll & Tyll.

Jag har (haft) någon form av hangup när det gäller att sticka tröjor och koftor uppifrån och ner vilket är otroligt dumt men nu har jag förhoppningsvis fått den knäppen att släppa. Det är ju hur kul som helst och inte svårt.

Nu ska jag fortsätta….

Tredje hemlispaketet

Jag har ju redan tidigare meddelat att jag har bästa hemlisvännen och det står jag fast vid. Jag har i tre månaders tid blivit bortskämd å det värsta, en hemlis som verkligen har lagt ned tid och energi på att göra mig glad. Det uppskattas! Här skrev jag om första paketet och här om andra.

Det tredje paket innehåll garn 😉 :

 

Tema rosa och blått kan ju inte träffa mer rätt, när en skämmer bort en Salflingan! Tack snälla Matilda för de fina presenterna!

Jag ska nu ta mig i kragen och skicka i väg mitt sista paket, söderut. Jag har med flit avvaktat för att se om mina två första paket kommit fram och nu när jag (äntligen) vet det törs jag skicka det sista.