Mallig!

Japp jag är mallig! Jag och flerfärgsstickning har haft ett hat/kärleksförhållande så länge jag har stickat och vetat vad flerfärgsstickning är. Det är ju så vackert när andra som kan göra det stickar m flera färger har jag tänkt och argt repat upp mina små försök. Men nu så stickar jag med flera färger och det blir alldeles tillräckligt fint för mig. Mina första vantar och jag tänker sticka dem klara så fint som jag kan.

image

Jag njuter än så länge av varje maska. Det går långsamt,  blir inte på något sätt perfekt.  Men jag njuter!

Mallig!

Japp jag är mallig! Jag och flerfärgsstickning har haft ett hat/kärleksförhållande så länge jag har stickat och vetat vad flerfärgsstickning är. Det är ju så vackert när andra som kan göra det stickar m flera färger har jag tänkt och argt repat upp mina små försök. Men nu så stickar jag med flera färger och det blir alldeles tillräckligt fint för mig. Mina första vantar och jag tänker sticka dem klara så fint som jag kan.

image

Jag njuter än så länge av varje maska. Det går långsamt,  blir inte på något sätt perfekt.  Men jag njuter!

Min egen väg

Det gick faktiskt överförväntan bra att komma tillbaka till jobbet i går. Första arbetsdagen på drygt 4 månader och jag överlevde 🙂 . Visst stresspåslaget ökade, jag fick mer ont, blev väldigt trött men å andra sidan blev jag glatt och vänligt mottagen av de arbetskamrater som betyder mycket för mig (resten lyckades jag undvika i går iaf). Det är väl några dagars smekmånad just nu, det inser jag, innan alla fattat att jag är på plats osv, men det tar jag då.

Så istället för att den faktiska tillbakagången till arbetsplatsen blev rejält jobbig så kom en käftsmäll istället från oväntat håll, från min nya läkare. Genom sitt sätt och agera som läkare med stort L  med ett ”jagvetsåmycketbättreändulillavänperspektiv” så stjäl han en massa kraft och energi, skapar stress och frustration. En kort mailväxling om mina arbetstider mm (plus ett tidgiare läkarbesök) räcker för att jag bestämt ska säga ;  Tack men nej tack! Nej tack till en sk rehabplan som är stelbent, omänsligt och utan hänsyn till den person det gäller. Jag går vidare min egen väg utanför sjukförsäkringssystemet.  Jag blir på så sätt friare, troligvis inte fattigare och definitivt mer tillfreds med livet. Jag kanske inte är härdad, mest för att jag inte vill det, men jag tar inte skit för att jag är sjuk! På köpet slipper jag även FK och det är ett klart plus.

 

Den 18 december

Den 18 december beräknas jag vara fullt arbetsför enligt det senaste läkarintyget från min nya läkare. Så det så! Passar så klar bra eftersom det är FK krav också, annars stundar andra bullar enligt dagens möte.  I morgon börjar jag officiellt jobba 25 % efter att ha varit helt sjukskriven sedan 22 april, en beräknad upptrappning finns sedan för 50 %, 75 % och så 100 %. Om jag räknar rätt så har jag 112 dagar på mig att gå från 0 till full fart. En utmaning konstaterar jag bara, en utmaning som jag tänker klara av. Är innerligt trött på den här karusellen så är det. Jag har lärt mig mycket dessa månader och gjort många saker för att må bättre sedan april, jag tar det med mig och tar det löjligt försiktigt.

Läkaren frågade mig i dag om jag är härdad? Nä det är jag inte och tänker inte bli, det låter hårt och otrevligt. Jag är flygfärdig tänker jag istället!

29 juli mfl 028

Önska mig gärna lycka till (du som tänker skriva att jag är bortskämd, lat utnyttjar systemet edyl låt bli det hjälper inte någon på något sätt)!

Blått, blått och mera blått

Att jag tycker om blått vet ju alla som känner mig mycket väl, men jag har ändå inte stickat så mycket i blått hitills. Det verkar helt ha gått över nu, inte mindre än tre påbörjade stickningar går i blått och en fjärde är i stargroparna. Kanske är det så att jag behöver den lugnande effekt som ju blått påstås ha, det stundar tuffare tider med start denna vecka eller så här jag bara släppt loss alla hämningar och går loss i i färgen blått. Eller så är det något i luften även Anette är inne på det blåa temat. Ett besök vid havet eller en sjö står högt upp på önskelistan också, ett sensommardopp kanske eller bara njuta av blått glitter. Vi får se till helgen! Tills dess stickar jag på i blått 🙂

Emelie

Emelie i Jitterbug Velvet Damson en underbar intensiv blå som jag blir alldeles lycklig av att sticka i. Tyvärr så är jag inte sams med beskrivningen så vi har tagit en paus från varandra (tips mottages tacksamt).

Dansk tröja

En helt annan sort blå, en mer isig, mindre intensiv men även den rofylld. Ska bli en tröja men jag hittar ingen bild på den på nätet, ni får vänta…

Rosen vantar

Inspirerad av bästa Linda så ska även jag sticka mig ett par Rosenvantar med blåa rosor. Jag snor helt enkelt Lindas idé :). Garnet i mitten är dock inte pissgult utan limegrönt.

Därtill så sitter jag just nu och stickar på en blå filt, dock för mörkt för att fota den nu.

Blått blått och mer blått alltså!

Bloppis – fina garner söker nya hem.

Även jag har en del garner som behöver få flytta, komma till någon som vill sticka något fint av dem. Jag tycker dessa garnet är fina men inser att de inte kommer att bli stickade av, av mig av olika anledningar. Maila mig om ni är intresserade; saltflingan snabela yahoo punkt com.  Först till kvarn förstås:

Thomas Kvist

Sex härvor Thomas Kvist Delicious Tweed i mörkt blått., 65 % lammull, 10 % angora, 5 % cashmere, 20 % polyamid, 190m/100gr.  400 kronor för alla sex härvorna, porto tillkommer.

Rowan fine milk

7 oanvända plus två lätt använda nystan, totalt 9 nystan Rowan fine milk cotton, 70 % bomull 30 % mjölkprotein, 150m/50 gr. 175 kronor för alla nystan, porto tillkommer.

gotlandsgarn

En härva tottspunnet garn från Gotland. Vikt 150 g. Pris 150 kronor, porto tillkommer. SÅLD!

Linnea

Tre härvor söta Linnéa från Wåhlstedts (en härva uppnystad men oanvänd). 300 kronor för alla tre härvorna, porto tillkommer. SÅLD!

KM köper garn.

image

Nu är det andra gången KM köper sockgarn till sig på eget initiativ.  Undrar om det betyder att jag ska sticka dem ;). Jo det gör det förstås,  kul efter han är så svår när det gäller stickade plagg till sig själv. Det är väldigt noga med val av garn men öven modell. Detta är raggsocksgarn köpt från Kaki. Tror garnet påminner om de sockar hans mamma stickade till honom när han var barn.
Väntar på att han ska nysta garnet så tills dess fortsätter jag med mina koftor.

Min dag

Det är min alldeles egen dag i dag.  Detta år har jag mest önskat att få vara med familjen, vi har lite svårt att samla ihop oss till vardags och sitta still en stund.Man kan väl säga att jag önskat mig snälla barn 😉 I söndags blev det därför tjuvstart med god mat, prat och lite fika i mysig miljö med nästan hela familjen, mycket trevligt om än lite grabbigt. I dag har jag mest rått om mig alldeles själv, en bra idé om jag får säga det själv. Och på fredag blir det en efterlängtad pyssleeftermiddag med en annan familjemedlem.

Jag har fått en fin väska i present (mer om den senare), fantastiskt fina rosor och supergod choklad

ros chokladfrabriken

Jag har också fått (av mig själv) löftet att köpa ett antal mönster på Ravelry. För att påbörja på direkt eller senare, vilket jag nu önskar. Hitills har jag köpt två koftmönster Emelie och Pergola cardigan och börjat på ett, Emelie. Ska ägna en del av kvällen åt att kolla runt efter fler mönster, varvat med stickning och chokladätande. Ni får gärna tipsa mig om fina mönster!

 

 

Skärpning Stockholm!

Att slå på dem som ligger ned är fult – så är det bara, oavsett om man gör det bokstavligt eller bildligt Att göra som Stockholms stad gör nu är upprörande:

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/abc/skolpersonal-rasar-over-nedskarningarna

Alla barn ska ges de förutsättningar de behöver för att klara skolan, det är reglerat i skollagen. Tyvärr är det ju inte klart och tydligt formulerat vad det innebär så därför blir det så fel så ofta.

Vi flyttade från Stockholms stad för två år sedan till en kranskommun och det är jag i dag extremt tacksam för. Den kommun jag bor i (Järfälla) har allt sedan dess betalat för det som behövs för V:s skolgång och så även i år när det blev specialskola och ett extra år i 9:an. Han få i år gå i en skola med klasser med 5-8 elever i varje klass, man gör verkligen individuella studieplaner för barnen och har som det verkar goda rutiner för att kommunicera med oss förälder. Lägg därtill det extremt viktiga, för V i alla fall, han är inte ensam om att ha en resurs med sig, alla eller beroende på hur man ser ingen har resurs, personaltätheten är helt enkelt högre än i en vanlig skola.

Det pratas så mycket om hur viktigt det är att man integreras i en vanlig skola men ärligt talat hur kul är det när man är tonåring att vara en av få som har en vuxen som hänger efter en hela dagarna? Inget ont om resurspersoner men upplägget kan trigga tråkigheter och ondödigt tonårstrots speciellt om man inte kommer så bra överens med resursen. Hur bra för studieresultatet, betyget är det att vara i en skolmiljö som är så stökig att all energi man har en dag går åt till att stå ut med alla ljud och andra intryck. Hur lätt är det att känna att man lyckas och inte ständigt vara den som är ”problemet” om man ständigt jämförs med andra som har helt andra förutsättningar.

Och till sist som förälder är det en stor trygghet och avlastning (det kan jag lova att vi behöver) att veta att ens barn har det bra i skolan.

Så skärp er Stockholms stad (och andra kommuner som försöker spara pengar på idioti)! Det är ingen besparing på lång sikt att skära ned på stödet för barn med särskilda behov, ni skjuter bara kostnaden framför er och till andra delar av samhället. Låt även barnen i Stockholm få en chans att få känna på hur det är att få lyckas om och om igen!

Färginjektion.

I torsdags kom det ett färgrannt paket på posten till mig

image

Tip nystan Catania från Magasin duett, som rear ut alla sina Catania. Jag tror mig ha hittat en ny garnfavorit och drömmer om att gör mig en stor mormorsrutefilt och en massa annat virkat.
En glad färginjektion helt enkelt :)!