Liten grön kofta

Dagen innan vi åkte till Fjällen var jag inne på Garnverket för att muta/belöna mig själv efter ett par jobbiga möten. På vägen dit ringde KM och sa åt mig att stänga av telefonen och det gjorde jag. Och det kändes verkligen lyxigt att gå runt och titta och klämma i lugn och ro och vara helt omöjlig att nå. Med mig hem och även upp till fjällen följde tre nystan av Garnverkets egen ekologiska bomull samt en beskrivning på en bebiskofta (nä jag ska inte ha fler men väl en kompis).

Denna kofta stickade jag på i princip hela tiden jag var i stugan.

liten-gron-kofta.jpg

 En enkel kofta i rätstickning och med förkortade varv:

liten-gron-kofta-2.jpg

Jag är sedan jag stickade KM:s mössa så förtjust i förkortade varv och vill gärna sticka mer plagg med den tekniken. Tips någon? Dessutom var det hur kul som helst och faktiskt så här första gången rätt spännande att sticka ett plagg i ett enda stycke. Det vill jag också göra mer av och inser att jag snart bara ”måste” köpa mig något från Hanne Falkenberg. Frågan är vad?

Nu återstår bara att fästa trådar, sy ihop ärmar, välja och sy i knappar. Det borde jag hinna till 19/4 då bebisen är beräknad.

Annonser

Hemma igen

Så var vi hemma igen från vår fjällvecka. Men vi, eller i alla fall jag, hade kunnat stanna ett tag till. Titta på bilderna så förstår ni (hoppas jag):

snasen-vinter.jpg flickor-som-aker-skidor.jpg vafflor.jpg

tannforsen-vinter.jpg jl-skidar.jpg storulvan-pask.jpg

Förutom detta härliga på bilderna så hamnade på pluskontot också:

  • Choklad från Åre chokladfabrik och ost från Skärvångens bymejeri.
  • Min stickning (mer om den i morgon). Jag stickade faktiskt bara på en enda!
  • En vecka utan TV (lite internetabstinens hade jag).
  • Tystnaden. Ingen massa ”brusljud” hela tiden.
  • Liten solbränna i ansiktet.

Lite hamnade på minuskontot också:

  • Långt att åka. Lille V gillade inte resan upp (milt uttryckt men med belöning i sikte och Harry Potter i hörlurarna gick hemresan bra)  och min höft gillade inte resan ned.
  • Sova borta kan vara svårt för så väl lille V som hans stora syster, vilket periodvis gjorde deras mamma lite matt.
  • Hela familjen hänvisade till varandra på en liten yta utan vanligamöjligheter till distraktion kan göra stämningen lite väl hetsk. Att spela Fia eller kort då kan ge explosiva effekter.

Men sammantaget mer på plussidan än på minussidan. Nu ska jag läsa igen så många stickbloggar jag bara hinner fast först betala räkningar och skriva en ansökan om vårdbidrag. Suck –  dags för vardagsbestyr igen…

Vi drar till fjällen…

Så var det dags för påsklov/semester! Väskorna är packade, skidorna framplockade och förstås en rejäl stickväska ordnad men massor med stickprojekt. Återstår att vattna blommor, rensa i kylen, slänga soppåsen och så packa i bilen. Första etappen går till Rättvik och ett besök hos Svärfar/Farfar. På påskafton åker vi vidare till:

Åreskutan 1420 m.ö.h - Åre - Sverige

Till Åretrakten dvs vår ”släktstuga” ett par mil väster om Åre. Förhoppningsvis får vi massor av sol, lagom med skidåkning på längden och tvären, lite familjetjafs och mycket god mat, fika och godis (för barnen). Ingen TV finns inte heller dator så vi får gott om tid att sticka, spela spel, elda i spisen och njuta.

JAG ÖNSKAR ALLA ER EN RIKTIGT GLAD OCH SKÖN PÅSK!

Årets 5:e FO

Så var årets 5:e projekt färdigt. Ett par muddar denna gång:

 annas-muddar-2.jpg lila-muddar.jpg

Mönster: Annas muddar från Stickfrossa.

Garn: Baby Silk från Du Store Alpakka.

Stickor: storlek 3 (lyxönskan små stickor).

Bäst med denna stickning: Att mönstret är roligt, lätt och snabbt att sticka. Perfekt när man som jag ville ha snabbt resultat för att få tillbaka inspirationen.

Sämst med denna stickning: Inget egentligen, jag har stickat fel på ett ställe men det ser förmodligen bara jag.

Tack Anna för ett härligt mönster!

Repauppsjuka?

Startitis är ju en känd sjuka inom stickvärlden men jag verkar senaste veckan ha drabbats av en ny, inte alls lika trevlig sjukdom ”Repauppsjukan”. Vet inte vad det är som ligger bakom kanske en släng av stark självkritik, dålig taiming vid val av garn och mönster, allmän rastlöshet eller inspirationsbrist. Förmodligen en mix av alltihopa i mitt fall.

Denna vecka har jag bland annat börjat på Ilsefins fina muddar som är ett av valen i Stickameras pulsklubb. Jättefina tycker jag när jag tittar på andras men inte mina så resultatet av det är lite krulligt garn. Och så där har jag hållt på. Föga inspirerande, så i går surfade jag runt för att hitta inspiration och det hittade jag framförallt i Göteborgstrakten. Det var när jag surfade hit och hit men också hit som det lossnade lite. Annas muddar har jag velat sticka länge och i går till Melodifestivalen så kom jag i gång och jag hade kul med mina stickor för första gången på länge:

annas-muddar.jpg Mönster finns på Annas blogg. Garn Baby Silk från Du Store Alpakka.

Annars var det framförallt bilder på en virkad poncho som fick i gång mig, mönstret är från Garnstudio och är från början en barnponcho men på bloggarna ovan fanns det ponchosar till såväl barn som vuxen i härliga färger. Så en sådan ska jag göra måste bara hitta ett riktigt läcker garn och färgkombination – ett perfekt projekt för påskens vistelse i fjällen kanske?

Virka verkar överlag vara mer snällt för mig just nu. Kanske för att jag till skillnad från stickandet virkat sedan jag var barn och att det därför är lättare? Just nu virkar jag på ett par muddar:

stjanrmudd.jpg Mönster från Maria Gullbergs muddbok, garn Silla från Warp & Weft. Ett riktigt pillgöra och inget man sitter framför TV:n med men så kul! Men denna vecka har jag lite aktat mig för att ta fram den så att jag inte skulle få något akut skov av repauppsjukan.

Om någon har något bra botemedel mot repauppsjuka så tipsa gärna mig! Jag drar på mig joggingskorna så länge och springer en sväng för det är ett bra botemedel mot allt speciellt deppighet och dåligt humör.

Kramar

De senaste två dagarna har det hänt väldigt mycket som ruskat om mina känslor och då framförallt på ett positivt sätt.

Det började i torsdags efter lunch med att dottern ringde och sa att de skulle komma blommor hem till oss på kvällen. Till vem då sa jag och fick ett lite avundsjukt ”Vem tror du” tillbaka. När jag kom hem sent på kvällen stod dessa otroligt fina blommor på köksbordet och de var till mig :=):

blommor-fran-lena.jpg blommor-fran-lena-2.jpg

Jag tror att de är från Lena eftersom det står Kram från Lena L på kortet och jag inte tror mig känna någon annan Lena. Så en stor bamsekram tillbaka Lena – jag blev och är så jätteglad för dessa blommor och chokladen som följde med (som jag faktiskt inte ätit upp än). Kungsängsliljor är dessutom en av mina favoritblommor.

En stor kram också till var och en av er alla också som kommentarade mitt förra inlägg om sorg. Min blogg och varje kommentar jag får speciellt när jag skriver om det som är svårt i livet betyder så mycket.

Förutom blommor fick jag i torsdags även mitt garn och thépaket från Ulrika i Mölndal (jag tror eller rättare sagt vet inte om Ulrika har någon blogg).

garn-och-tebytet.jpg

Tack och kram! Jag gillar numera brunt (en färg jag avskydde som barn) och hoppas att det i Stickklubben kommer fler mönster som passar melerade garner.

Förutom alla dessa fina gåvor så har jag de senaste dagarna varit på möten eller träffat människor som ruskat om mig (omedvetet) och kanske hjälpt mig att hitta en liten pusselbit till hur jag kan leva livet framöver.

 I torsdags både lämnade jag in ansökan till ADHD-center och gick på en öppen föreläsning för föräldrar om bemötande och förhållningssätt till barn med ADHD. Ett stort steg båda känns det som. Det bästa med föreläsningen var att träffa andra föräldrar, det som kändes mindre bra var att det känns som om kraven på oss föräldrar till barn med ADHD är väldigt stora.

 Ett annat möte var jag på i går fast det var väl snarare ett tårtkalas. Jag var i Eskilstuna och firade att Eskilstunas stadsarkiv (där jag tidigare jobbat en kort period) utsetts till Årets arkiv, mycket välförtjänt tycker jag. För mig var det insprirerande att träffa gamla kollegor och jag hoppas ta med lite av inspirationen tillbaka till jobbet på måndag. För med all ”röra” hemma så har jag  tappat bort lusten till det yrke jag älskar också. Nu kanske jag kan hitta tillbaka litegrand.

Nu ska jag ge mig i väg till stickcafé på Nysta eller Marias garn eller Nysta eller…. Kanske blir det både och eller bara Marias eller… Suck ibland har man trevliga val att göra i livet att välja mellan två trevliga saker.

Trevlig Helg!

Sorg

Jag sörjer, så är det även om jag inte tänkt på det så, för det är ju ingen som har dött i min nära omgivning inte heller har jag gått igenom en skilsmässa men en sorgereaktion kan utlösas av så mycket annat som för mig av vetskapen om att jag har en dotter som är kroniskt sjuk och en son och en make med neuropsykologiskt handikapp. Vill någon läsa mer om sorg så tycker jag att informationen här är bra.

Precis som när min mamma gick bort så kommer sorgen farande utan förutsägbarhet som nu. Att som jag gjort nu, välja att skicka in en ansökan till ADHD-center, innebar att tårarna började rinna (igen). Det blev kanske så tydligt då att vi faktiskt inte ”är som alla andra”.

Eller att se min dotter tillsammans med andra tonåringar och inse vad mycket hon har gått igenom som de flesta tonåringar inte behöver och se och  lite grann förstå hur det påverkat henne. Och faktiskt önska att hon var ute och rände om nätterna istället (fast bara lagom förstås). Istället blir det tårar.

Så mycket tårar är det just nu och förutom det en stor rastlöshet som bland annat kommer fram i mitt stickande. Jag börjar på nya projekt, repar upp, börjar om igen, börjar på något annat osv. Ibland blir det början på något som här:

grona-muddar.jpg

En mudd i Malabrigo Lace (dubbelt garn) och mönster från Yll & Tyll. Nu har jag kommit till tummen och då förstår jag inte alls hur jag ska göra. Diagrammet för tumkilen är för mig helt obegripligt. Men jag fick till flätan efter tre försök (jag har inte stickat flätor förut).

Eller här:

virkad-mudd.jpg

 En virkad mudd med pärlor med mönster av Maria Gullberg. Något knas blev för jag har bara sex uddar medan beskrivningen har sju, inte för jag vet om det gör något? Jag fick dit pärlorna i alla fall, det har jag heller inte gjort förut.

Tror överlag att jag försöker hitta handarbeten som distraherar tankarna och då är ju sådant som jag inte gjort förut bra. Som nu, när jag ska försöka mig på flerfärgsvirkning. Fast sorgen ligger ju där och pockar på uppmärksamhet ändå.