Blockning pågår!

Det pågår blockning i dubbel bemärkelse här hos Saltflingan. Den roliga blockningen står min alldeles egen blockmästare för, KM som gillar att blocka.

 

Det är min Galanthus från vinterns nummer av Knitty som i går kväll fick sin rätta form. Tydligen inte lika rolig att blocka som sjalar men den var i alla fall rolig att sticka. Så till helgen hoppas jag att orken finns att börja sy ihop den. Eftersom Galanthus är snödroppe på svenska så skulle det ju passa bra om den blev klar nu 🙂

Den andra blockningen står inte någon i familjen för och har inte med stickning att göra och den är definitivt inte fin eller rolig. Den är en del av maktspelet som pågår på mitt snart f.d jobb efter det att jag meddelat att jag fått nytt jobb. Tänk att vissa människor ända in i kaklet måste tala maktspråk på det mest osympatiska sätt. Tungt nu men jag är i vart fall helt säker på att jag gör rätt och byter arbetsplats!

Det bästa man kan

I dag är en dag det jag försöker göra det bästa jag kan för att må bra. Nej jag har inte ont, är inte deppig eller så, livet verkar bara ta ytterligare en vädning som jag inte var beredd på.

en promenad modell snabbare i regnet.

Egna luktärer som sprider en härlig doft, gott thé i finaste koppen och så en stickning i härligaste bomullen från Huskroken.

Göra färdigt, avsluta och fullborda…

… är alla synonymer till varandra och andra synonymer är kröna, ända, avrunda och balansera. Det sista har jag inte tänkt på som synonym till att göra färdigt men i det fångar jag essensen i det jag är ute efter med dagen inlägg.

Jag har, som säker många andra (stickerskor) svårt att göra färdigt såväl när det gäller stickandet som annat både hemma och på jobbet. Det där lilla sista som krävs blir ofta ogjort.

Varför? Tja det finns säkert många skäl olika och lika för oss alla. En anledning för mig bland många är en rädsla för det färdiga resultatet – det som inte är färdigt kan inte bedömas. Oavsett anledning så inser jag numera hur energikrävande det kan vara att inte göra färdigt, inte alltid men ofta (vissa saker behöver aldrig bli färdiga heller). Så jag tar numera i lagom takt och tag i och avslutar olika projekt. Och bra mår jag varje gång och hitintills så har ingen kommit och kritiserat det jag gjort :0 (vilket jag väl i och för sig visste).

I går tog jag tag och fållade lite saker som jag köpte på Växbo lin för drygt ett år sedan. Det tog mig säkert en halv timme all som allt:

Två löpare och en badrumsmatta klara! Fint blev det på köksbordet och jag kunde sätta mig och drömma om nya projekt och dricka thé. Jag ska göra färdigt eller balansera betydligt oftare och njuta av det!

Hur gör ni för att avsluta?

Piller, planering och påse

Den här dagen blev mer spännande och oväntad än jag tänkt mig. Tar man det i kronologisk ordning så började det med att jag tog fel medicin i morse, istället för mina reumatikermediciner som finns i en blå dosett tog jag min sons ADD-mediciner som finns i en dito röd. Det blev inte bra kan jag säga, milt uttryckt, abstinens av utebliven cortison och en hjärtklappning, frossa mm av sonens medicin. Prova inte det!! Fast detta förstod jag inte förrän nu på eftermiddagen när jag såg att min medicin var orörd, så jag har undrat hela dagen varför jag mått så konstigt, tänkt att det kanske berodde på träningen i går. Nu vet jag i alla fall.

Trots detta har jag ägnat dagen åt att planera vårterminen här hemma, framförallt för V:s del när det gäller skolan men även för äldste sonen. Plus att vi har gjort en förhoppningsvis bra uppdelning av hemmasysslorna mellan mig och KM med uppgifter till barnen också. Överambitiöst? Nä nödvändigt i en familj som vår, nu återstår en del finlir och förstås att se om det fungerar.

Jag känner mig rätt nöjd med denna planering och med de belöningssystem som vi gjort tillsammans! Håll tummen för att den håller!

Påsen då? Det är min vantstickning som är hur rolig som helst och som jag ska ägna resten av kvällen åt efter denna något jobbiga dag:

Innan dagen börjar

Jag har svårt för lördagar, men i dag har jag njutit av morgonlugnet innan resten av familjen vaknade (vilket de precis gjort nu), läst tidningen och ätit en god frukost och sedan stickat en stund:

Vantar med fläta stickad i dubbelt garn från Östergötlands ullspinneri. Snabbt, enkelt och trevligt att sticka, kommer att bli supermysiga att ha på sig i kylan. Mönstret är från Hemslöjdens nya bok Sticka mössor, vantar och sockor!

Nu kanske jag är redo att ta mig an dagen fast bara kanske. Det lockar inte riktigt att ta i tu med att skriva inköpslista, handla mat, köpa fleecetröjor och annar till killarna, laga mat mm. Däremot spelar äldste grabben handbollsmatch i eftermiddag det lockar i alla fall och så att börja på andra vanten…

Småpyssel och storjobb

Jag småpysslar i dag, trött som jag är orkar jag inte ta tag i större saker. Tänk att två dagars halvtidsjobb och en sjuttioårsfest kan göra mig så trött (eventuellt kanske det finns lite mer som tröttar 0=)). KM däremot ägnar sig åt storjobb som en hel karl ;=), han tyckte med rätta i går att vi inte längre kan blunda för att sakerna i vårt förråd i allt snabbare takt förstös av fukt och annat. Jag protesterade vilt i går, helt galet men är man tillräckligt trött så finns det inte många vettiga tankeslingor i gång. Så nu är det mesta inburet, genomgånget och i vägkört till ett hutlöst dyrt förråd som vi hyrt men torrt är det i alla fall där. Jag har inte bidragit speciellt till denna utveckling utan det är KM som storjobbar. Själv försöker jag kryssa mellan de öar som är kvar att ta reda på

 försöker låtsas att de inte finns i alla fall inte allihop. Fokuserar på en liten, liten avgränsad del som diskbänken där det för en stund sedan stod lite disk som jag ställde i diskmaskinen och satte i gång den för att sedan med skygglappar på ta mig till tvättmaskinen och hänga upp lite tvätt, så att högen för ren tvätt kan höjas ytterligare:

 Men det gäller att inte stanna för länge där utan allt som oftast landar jag i fåtöljen i ett av de få rum som inte är rörigt stickandes på Annas axelvärmare:

 Den växer föredömligt fort för mig som är otålig i min trötthet, stickor sex är inte dumt om man vill se resultat.

Sittandes i fåtöljen kan jag drömma om en framtid där jag alltid är pigg, där det aldrig läcker in i något förråd, där huset vi bor i är tillräckligt stort och där var sak alltid har sin plats, där alla barn är glada och tacksamma och där det går fort som sjutton att sticka de sirligaste sjalar i de mest avancerade mönster :=).

En vecka

En vecka har jag varit hemma nu, en vecka som gått både fort och långsamt på samma gång. Långsamt, långsamt när huvudvärken helt tagit över tillvaron och det enda som betytt något är när värktabletten börjat värka och gett lite lindring, Fort fort när jag hittat ro i min fåtölj och stickat, superfort när det gäller tiden kvar tills dess FK ska bestämma om jag möjligen kan ha rätt till fortsatt sjukpenning (möte om det i nästa vecka). Extra superfort går det också när huvudvärken slår till ibland kan jag ha en föraning men oftast så smäller det bara till med fyrverkerier, stjärnexplosioner. Långsamt går tiden också när jag längtar tillbaka till jobbet – för det gör jag varje dag (jag gillar att jobba).

I fredags gick eftermiddagen i behagligt tempo, i mycket trevligt sällskap besökte jag Ulriksdal. Gott fika, vacker omgivning, stickning och som sagt trevligt sällskap så vill jag ha det ofta (fast i fortsättningen utan att det ringer en massa i min mobil om rehabmöten och annat elände).

En trogen följeslagare denna vecka har varit min ”julsjal”:

Bilden tagen i mitten på veckan – nu är sjalen färdig så när som på avmaskning och den virkade kanten. Mönstret är Annhelens sjal och kommer härifrån och garnet är från Hedängens ull & garn (fast är inköpt för länge sedan hos Maria).

Förutom sjalen så har jag gjort ett par matchande julmuddar:

Annas härliga mönster förstås och garnet är Primavera från Teetee. Jag är nöjd med dem, mörkrött och grått är mina favorit julfärger.

Nästa vecka kommer med all säkerhet inte att bli vilsam (eller speciellt hälsomsam), jag ska på ett läkarbesök, ett rehabmöte om mig själv, en magnetröntgenundersökning och sist men inte minst ett avstämningsmöte i lille V:s skola och allt detta veckan innan jul när jag ändå inte har något annat för mig – eller tvärtom kanske?

Håll gärna tummen om ni har tid lite då och då!