En riktig skitdag

I dag när jag fick hem från jobbet såg jag inte ens den fina utsikten som jag brukar försöka stanna upp och titta på varje dag. Titta och tänka att jag är priviligerad som jobbar på ett sånt fint ställe eller i vart fall nära.

Utsikt

Bilden är tagen i går förstås. I dag sket sig mina goda intentioner, som jag skrev om igår, vid lunch då arbetsgivaren tyckte att det var en bra idé att ge mig andra arbetsuppgifter, visserligen bara tillfälligt men ändå. Arbetsuppgifter som inte tillåter besök i vilorummet eller ett tempo anpassat efter mina behov därtill arbetsuppgifter som alltför mycket påminner om tiden innan jag gick in i väggen vilket är värst. Men det är bara att försöka gilla läget.

Dagen sket egentligen sig redan i morse när jag och hela familjen försov oss, sådana dagar blir sällan bra. Undrar hur det kommer sig? Ett telefonsamtal med min idiotiska företagsläkare gjorde inget bättre heller. Han är fortfarande väldigt sur och irriterad över att jag bröt sjukskrivningen och gick min egen väg. Så nu är jag, om än inte bara på grund av mitt tilltag att bestämma själv över mig själv, utkastad i karusellen där alla sjukvårdsinrättningar tycker att det är någon annans bord att åtgärda patientens åkommer i mitt fall anemi (blodbrist). Reumatologen som konstaterade den säger att det inte är deras bord, företagshälsovården sträckte sig till att tycka att det var lite alamrerande och neurologen ja de pratade om någon annan borde göra något. Jag vet att jag varit bortskämd i flera år med min gamla läkare så det är bara att bita i det sura äpplet.

Så nu ska jag lägga fötterna högt och sticka de två varven som är kvar på min sjal, dricka the och äta en stor chokladboll. I morgon blir det i alla fall inte värre (tror jag).

5 tankar om “En riktig skitdag

  1. Morgondagen kan svårligen bli värre. Eller det kanske den kan, men det är svårt att överträffa något sådant. Ta hand om dig så gott du kan! Kram!

  2. Här blir jag som återremitterad till vårdcentralen när reumatismen är någorlunda under kontroll, eller i behandling, så det är min husläkare som ansvarar för helhetsbilden av min hälsa. Är själv emellanåt i behov av lite nytt blod, översyn av mina lungor… (Ja, listan börjar bli lång på tillkommande defekter!) och då ordnar han med det, remitterar mig vidare, mycket snabbt och smidigt.

  3. Hoppas också verkligen att det blivit bättre dag!
    Det är väl själva 17 att en läkare blir så liten och rädd och osäker när patienten hävdar sin rätt att få känna själv hur hon/han mår!
    Heja dig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s