C25K

Jag har fått lov av min PT att börja springa så smått :). Hurra!! Som jag har längtat efter det, det finns inte mycket som slår känslan när man kan springa på kilometer efter kilometer. Där är jag ju inte alls än men ett litet steg närmare…  Hittade ett program som ska ta en soffpotatis till att kunna springa 5 km på 9 veckor C25K samtidigt som jag aktiverat mig igen på FunBeat. Bra med alla möjliga sätt att peppa sig. Desutom finns en trevlig grupp på FB; knit-and-run.

Samtdigt kör jag vidare med de styrketräningsövningar som min PT gnuggat in under våren. Somliga är roliga andra är pisstråkiga mindre roliga. Utmaningen här är att köra dem utan att ha honom ståendes brevid mig, att ta i det där lilla extra även om det gör ont. Nu har jag som tur är ett gäng gånger kvar med PT så jag kan det det ett steg till.

För lika roligt det när jag väl tränar (för att inte tala om precis efteråt) lika segt och slitigt är det periodvis med att motivera mig mellan passen. Jag har på grund av reumatismen och migränen börjat om fler gånger än jag orkar tänka på, fått backa bandet så många gånger. Jag vill springa långt, cykla långt, träna tungt och så vidare, göra en tjejklasissiker inte nöta från början om och om igen. Fast denna gång har jag en PT det har jag inte haft tidigare så nu kanske det är gången som jag kommer förbi första fasen…

Dessa rader är skrivna i endorfinruset efter ett löppass 🙂