Glömsk och känslosam

En del av att vara sönderstressad, utmattad eller vad man nu vill kalla det för, är att man är glömsk. Jag är väldigt glömsk för tillfället. Inte så att jag glömmer allt utan det är framförallt kring planering, tider och vad det är för dag och likande som faller ur minnet. Arbetsminnet skulle jag tro har tagit semester. I dag har varit en riktig glömskdag så här sitter jag och känner mig lite eländig efter att ha dubbelbokat mig och virrat till det. Utskälld har jag blivit vilket väl inte gör det hela bättre på något sätt. Det känns som om synen på den som är glömsk är rätt nedlåtande i vårt samhälle, det ger de med bättre minne/kom ihåg rätt att tala nedlåtande och tillrätavisande. Jo jag förstår att det kan vara besvärande och krångla till det när jag inte kommer i håg men jag gör det inte av illvilja och inget blir väl ändå bättre av att idiotförklara mig. Eller?

Känslosam, mer än vanligt blir man också när man är sönderstressad. Har fått det förklarat på ett biologiskt sätt, som jag just nu glömt 😦 men som i många andra fall när kroppen utsätts för fara som stress är så handlar det om att överleva. En primitiv inställning i hjärnan som ska hjälpa stenåldersmänniskan och också tänker jag nutidsmänniskan att överleva. Men när jag blir behandlad som om en person som inte behöver tas på allvar för att jag är för känslosam då känns det inget vidare.

Jag vet att det går över, arbetsminnet kommer tillbaka likaså blir känslorna mer ”lagom”. Men jag önskar mig ett samhälle mer tolerant mot sjukdomar och handikapp, även de som man inte ser vid första anblicken.

Kryper upp i mitt soffhörn resten av kvällen med min stickning, en kopp thé och en bit choklad och tänker att i morgon är en annan dag.

5 tankar om “Glömsk och känslosam

  1. Visst är det så som du skriver – att arbetsminnet blir överbelastat, vilket resulterar i att man glömmer saker när man blir stressad. Det är helt korrekt.

    Och det blir ju inte bättre av att du blir utskälld för att du glömde:(

    så, ((((((((((kram))))))))))

    och att lägga kvällen på att vila och ladda upp batterierna – det är du verkligen värd!
    Förhoppningsvis blir det bättre snart!

  2. Du har så rätt! Visst reagerar man som du beskriver när man är sönderstressad eller utmattad.
    I dag är en ny dag och jag hoppas den blir bättre än i går! KRAM

  3. Så sant. Befinner mig i en liknande status. Och glömskan känner jag också igen. För mig gäller den också ord, det blir som svårt att hitta rätt när jag pratar med folk. Det kan bli både jobbigt och roligt. Med mina vänner blir det ofta det senare, tack och lov. När jag vill använda en rasp att fösa ihop det avklippta gräset med eller dukar att plantera växter i blir vi liksom tvungna att skratta åt det hela. Tillsammans :). Och ibland hjälpas åt att komma fram till vad jag egentligen vill säga.
    Och det jag vill säga med det här är att du är inte ensam. Ha en underbar helg, vare sig du kommer ihåg det eller inte! Kram/K

  4. Känner igen mig… Alltför väl;)
    Har t.o.m. blivit kallad ”labil” av nära anhörig när kroppen och skallen varit så i varv att känslorna går ”över styr” för att det helt enkelt inte finns någon som helst ork att ev. hejda sig/dem. (Och hur jag kan bli… Kan tala om att min ”stubin” inte är lång normalt heller…)
    Har sett en ljuvlig liten textruta hos Tootitosh i min lista ”I knit so I don’t kill”. Ska be att få låna den…
    Hoppas att du fick en bra kväll, och att de ensamma dagarna blir så sköna som jag tycker att det låter!
    Kram!

  5. När man blir ”van” så blir det symptom. Jaha, Göta Petter, då var vi här igen, dags att ha backat, typ. Men man vill ju inte att det ska vara i närheten av en vana. Och det som Karin skriver är också välbekant. Häromsistens ville jag inte tala om vare sig liljekonvaljer eller mikrofoner, men det var de orden som kom istället för … konfirmander! Suck.

    Det är tråkigt med de ”helfriska” som inte ser att alla ingår i samma värld, som sorterar. Och som inte ser att vi blir lika besvikna som de att vi missat mötet utan tror att de har rätt att ta ut sin besvikelse på någon annan besviken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s