Förra helgen tyckte jag att det var dags för vår och jag tänkte att om jag börjar på en riktigt vårig stickning så kanske det hjälper ;). Det verkar det ju ha gjort för nu droppar det från taken, snödropparna kikar upp i det varmaste hörnet av trädgården. Så jag känner mig rätt nöjd.
En stor mormorsruta som är tänkt att bli en kudde, inspirerad av Toves fina kuddar på Syfestivalen. Garnet fick jag förra våren av Bohusstickan och det har legat sedan dess i väntan på att bli just en kudde (fast det visste jag inte förrän nu). Virkning är verkligen det perfekta pendeltågs/tunnelbanestikickningen så det blir nog fler mormorsrutor i olika form framöver.
Saltflingan 
Till och med mormorsrutan lyser ju av vår!
När man surfar runt på bloggarna märker man verkligen att alla längtar efter våren…
/Ann-Britt
jättefin, våriga färger 🙂 mormorsrutor är ju bra för man kan ju ha dem till så mycket.