Årets 8:e FO – konsten att bli färdig

Jag har väldigt svårt för att göra färdigt mina stickade alster om det innebär att jag måste montera dem, numera blockar jag ganska snart efter att något är färdigt men att sy… Så denna gång har jag på olika sätt försökt ”lura” mig att göra klart. En bra grund är att vara ledig flera dagar i sträck samtidigt som man är lite hyfsat förkyld (inte med feber odyl men sådär så att man helst sitter still och tycker lite synd om sig).

Nu vill jag inte vara förkyld varje gång jag ska göra färdigt något så förutom det försökte jag muta mig med att jag skulle få börja på min nyinköpta stickning (se förra inlägget)

 (bild lånad från Yll och Tyll)

om jag sydde ihop mitt linne, det funkade inte så jag ändrade det till att om jag sydde ihop axlarna så fick jag börja på det nya:

 

Det funkade, typ, jag sydde snällt ihop axlarna förra helgen och började sedan på koftan i lin men den funkade inte som morot eftersom den inte är riktigt samarbetsvillig (jag har börjt om med den 3 gånger) så linnet blev liggande igen.

Så igår, halvgrinig efter en veckas förkylning så tog jag fram alla mina wipsar:

Elva stycken!! Fast i ärlighetens namn saknas två på bilden så 13 är det riktiga antalet. Nåja när de låg där på bordet så blev det fart på mig speciellt som jag insåg att jag kunde virka runt hals- och ärmhål istället för att sticka resår som jag inte ville. Så nu är årets åttonde stickprojekt färdigt:

  (jag har inte prioriterat att sola i helgen :=))

Mönster: från Nysta (jag har ändrat lite för första gången i mitt stickliv).

Garn: Colinette Banyan

Stickor: rundsticka 4 mm + virknål 3,5 mm.

Bäst med denna stickning: Att jag gjorde den klar på såpass kort tid, garnet köpte jag på Ninas stickcafé i slutet av april och den 7/6 är den klar. Jag har hitintills varit mästare på att dra ut på att bli färdig med större projekt. Att jag vågade lämna mönstet lite grann när det gällde hals- och ärmhål och virkade till en hålkant som jag tänkt skulle matcha hålkanten nedtill (som enligt mönstret skulle vikas upp men det ville inte jag).

Sämst med denna stickning: Garnet delar sig gärna när man stickar och framförallt när man ska sy ihop vilket irriterar, å andra sidan är det så mjukt och skönt att ha på sig att jag gärna stickar mer i det.

Nu ska jag ta ta tag i något av mina andra tolv wipsar återstår att se vilken.

Annonser