Det där med med nytta och nöje

Just nu har jag det här på stickorna:

Svart tröjasom ska bli en sånhär någongång.

Kruxet är att den är skittråkig inte så rolig att sticka men den blir kanonsnygg och skön när den blir klar. Garnet (Silketweed från Garnstudio) är kärvt att sticka med men är snyggt och skönt. Mönster är det ju inte så mycket att prata om aviga och räta i en förutsägbar kombination.

När jag åkte till Uppsala och förstås Yll & Tyll så hade jag tänkt mig att göra denna:

 (bild lånad från Yll & Tyll)

En rolig tröja att sticka med lite lagom svåra flätor för mig, fint garn men när jag provade den så var det inte något jag ville ha på mig (om jag inte ändrade i mönstret och det ville jag inte).

Så vad jag försöker komma till är ett stickdilemma (och ett i-landsproblem) där det som är snyggt att ha på sig, dvs det färdiga resultatet, inte alltid är så roligt att sticka medan det som är roligt att göra inte alltid är så användbart (vem behöver tex ofantliga mängder sockar). Jag gillar tex slätstickade tröjor men hur kul är det att sticka dem. Så hur gör ni? Just nu försöker jag med metoden att varva det som är superkul att sticka med den svarta tröjan. Så just nu varvar jag med dessa:

jaywalker-igen-3.jpg (jag lyckas bara få till små pluttbilder så ni får hålla tillgod med det i dag)

Ett par Jaywalker igen. Denna gång i Kaffe Fasettgarn och hälar i enfärgat. Hur kul som helst att göra men som sagt hur många sådana strumpor behöver jag (fast dessa ska jag ge bort)?

Så hur gör ni eller är det bara jag som tänker så här?

Annonser