Döskallar

Jag skulle faktiskt absolut inte alls börja virka på den där döskallesjalen som ”alla” virkar på just nu. Först tyckte jag till och med den var lite larvig, fast det gick snart över och då tänkte jag att om jag inte letar reda på en beskrivning så kan jag göra färdigt något av alla de projekt jag håller på med istället. Men när så Maria i dag på sin blogg snällt länkar till två beskrivningar med utförliga bilder på hur man gör och därtill visar på en urläcker sjal så var jag ju tvungen. Så alltihop är givetvis Marias fel – eller snarare förtjänst för det är en väldigt rolig virkning, som jag varmt rekommenderar. Jag virkar efter denna beskrivning som till skillnad från den andra som Maria länkar till gör allt i ett.

Valet av garn kan möjligen vara omedvetet inspirerat av mina penséer på balkongen, fast dessa kom visst inte med så bra på bilden ser jag nu.

African flowers

Semesterdag i dag, jag behövde vila lite från jobbet. Som alltid när arbetsveckan är slut, oavsett om jag jobbar 5 dagar, 3 dagar eller något annat så kommer migränen och gör mig sällskap. Ett tydligt mönster som inte gärna kan bero på något annat än stress. Hoppfulla besked i veckan dock från min naprapat och han kollega som är kiropraktor att det går att behandla och träna bort. det tror jag stenhårt på. Tills dess bara att göra det bästa av dessa dagar när migränen gör mig sällskap, sova, vila och när det går handarbeta.

Denna gång blev det African flowers som blev mitt sällskap, otroligt roligt att göra, jag förstår verkligen att det blvit så populärt att göra dessa. Garnet som jag har är dels nyinköpt (för ett år sedan men ädnå) dels restgarner vilket känns bra.

Restgarnerna till vänster och garnet köpt till detta projekt till höger. Det till höger är garner från Regnbågen det till höger en bladning från Regnbågen och Huskroken.

Tanken är att rutorna ska bli något till sovrummet som går i de färgerna som jag köpt. Troligvis en kudde, så långt räcker förmodligen orken. Men vi får se…

Sånt som jag inte gör

Stickning är ju min stora passion (och hobby) och det trivs jag gott med. Att lägga maska till maska och på så sätt skapa något med mina händer ger mig en otrolig tillfredsställelse. Men det finns ju andra hantverk som också ger mig stor tillfredsställelse, men som jag ofta tappar bort. Det är givetvis inget problem, annat än möjligtvis ett lyxproblem men jag skulle gärna vidga min reportoar lite.

Virkning är hantverk som jag gärna skulle vilja ägna mig mer åt. När jag väl virkar så tycker jag ju om det och det är en kul omväxling. Virkandet av två halskanter plus en massa surfande ledde till att jag började virka mormorsrutor i helgen. Så kul! Planer finns för mer…

Stora mormorsrutor i Zauberball i en riktig gladfärg. Ser framför mig något filtlikande att värma mig med i augusti när sommrkvällarna blir svala. Frågan är väl vilken augusti. Kul är det i alla fall.

Brodera är ett annat hanverk som jag också skulle vilja ägna mig mer åt. Jag broderade mycket korsstygn innan stickjävulen tog mig i ett fast grepp men det är rätt många år sedan. Numera sträcker sig mitt broderande mest till att jag då och då köper mig något som jag tänker att jag ska brodera…

Sy kläder och heminredning är det tredje som jag skulle vilja göra mer av. Innan min broderiperiod, dvs för väldigt länge sedan så sydde jag väldigt mycket kläder framförallt till barnen. Symaskinen är bökig att ta fram och jag bor inte så att jag har ett syrum varför det sällan blir av. Synd. Ännu mer synd då jag för ett par år sedan köpte mig en overlock som jag knappt använt.

Förhoppningsvis blir det mer virkat,broderat och sytt framöver. Jag får se till att hitta fler timmar på dygnet helt enkelt .

 

Vår

Förra helgen tyckte jag att det var dags för vår och jag tänkte att om jag börjar på en riktigt vårig stickning så kanske det hjälper . Det verkar det ju ha gjort för nu droppar det från taken, snödropparna kikar upp i det varmaste hörnet av trädgården. Så jag känner mig rätt nöjd.

En stor mormorsruta som är tänkt att bli en kudde, inspirerad av Toves fina kuddar på Syfestivalen. Garnet fick jag förra våren av Bohusstickan och det har legat sedan dess i väntan på att bli just en kudde (fast det visste jag inte förrän nu). Virkning är verkligen det perfekta pendeltågs/tunnelbanestikickningen så det blir nog fler mormorsrutor i olika form framöver.

Förunderligt

Min handarbetsglädje har varit som bortblåst ett tag, visst jag har fortsatt sticka, men alltmer rastlöst och irriterat. Men så i går  då kom den tillbaka glädjen i att skapa med handen. Lugnet, nyfikenheten och förundran över det som växer fram är tillbaka!

Det som behövdes var en virknål och ett nystan Crazy Zauberboll. Eller så var det spikmattan som behövdes, den som jag testade i går kväll strax innan jag började virka, och som gjorde mig förunderligt lugn i både kropp och knopp. Inspirationen till sjalen kom i alla fall från favoritaffären Yll & Tyll och deras hemsida som jag studerade noggrant på eftermiddagen. Eller så var det något helt annat, jag är i alla fall väldigt glad över att ha hittat tillbaka till handarbetsglädjen.

Jag virkar ett varv, stannar upp och förundras över färgerna som växer fram och hur hela sjalen förändras för varje färg som kommer till, virkar ett var till och förundras.

Trevlig helg allihopa!

Kanske syns vi på något stickcafé i helgen? Hos Maria och Riddarmaskorna kommer jag att finnas.

Minnen och ilandsproblem

I dag på morgonen har vi skickat i väg killarna på kollo på Barnens ö och dottern är på egen semester med pojkvännen så nu har vi barnfritt åtminstone tills på lördag. Skönt men det väcker också en hel del minnen från sommaren för två år sedan när barnen var i väg på kollo senast och jag var alldeles kallsvettig efter att ha lämnat i väg dem i dag. Då för två år sedan var vi mitt uppe i ett kaos som jag vanligen gör mitt bästa för att fötränga, både lille V (som inte är så liten längre på något sätt) och min dotter mådde dåligt, på helt olika sätt men med det gemensamma att vi inte visste vad det var som orsakade det hela och då inte heller vad vi skulle göra.  Lille V kom efter mycket om och men i väg och hade det sedan jättebra på kollo men med tanke på hur det varit under skolåret innan så var jag orolig hela tiden. Dottern kom i väg utan problem men sedan var det två veckors känslomässig berg – och dalbana (för både mig och dottern), ena dagen fick jag veta antingen av henne eller av personalen att hon var såpass sjuk att hon inte kunde vara kvar, nästa dag att hon kunde vara kvar. Hon blev kvar hela perioden och fick vara med och spela i slutföreställningen, vilket var jättebra för henne men jag som hade behövt de få dagarnas lugn och ro var inte långt från ett sammanbrott. Inte så många veckor senare blev hon inlagd på sjukhus och några månader senare hade vi diagnoser för båda men det visste jag ju inte då.

Medan min hjärna envist fokuserar på dessa minnen som jag vill hålla bort försöker jag fokusera på ett ilandsproblem – nämligen i vilken ordning mormorsrutorna ska vara på den kofta jag försöker göra:

Helt slumpmässigt som ovan med risken att två rutor men samma färg på kanten hamnar bredvid varandra? Eller med någonsorts tanke bakom – och i så fall vilken?

Om någon undrar vad jag håller på med så är det Yll & Tylls kofta ”Vacker linkofta med mormorsrutor” (går inte att länka till men ligger under vuxen/lin). Det finns gissar jag en oändlig rad variationer hur man kan lägga dem så detta kan jag fundera på tills minnena lagt sig.

Fy på mig!

Jag har ju inte visat upp min fina vinst från Stickameras vårtävling än. Fy på mig! Vinsten kom otroligt snabbt redan i förra veckan men jag har hela denna vecka jobbat mer än jag gjort på länge så jag skyller på det.

Garn och mönster från/av Erica Laurell. Garnet lockar till att just virka både genom färg och struktur (eller vad det nu heter). Häftet innehåller mest babysaker vilket inte är ett dugg konstigt eftersom det är ett babyhäfte. Jag lider viss brist på bebisar men är lite sugen på att göra den randiga nallen ändå. Dessutom lånade jag i går Ericas bok ”Väldigt virkat” och efter att bara ha snabb bläddrat så tror jag att det kan bli något därifrån också.

Nu ska jag försöka varva ned efter denna vecka och vila på min alldeles egna vilodag fredag. Hoppas lyckas med denna föresats trots att det här hemma ser ut som utkanten av en soptipp som någon strösslat en massa frömjöl över.

Härmapa

Om Linda är en härmegris så förtjänar jag nog denna vecka benämningen härmapa (vet inte om det är någon skillnad mellan dem härmapan och grisen).  Förra helgen bestämde jag mig för att jag skulle ge en stickning all eller åtminstone nästan all uppmärksamhet under en vecka eftersom jag längtade efter att bli färdigt med något. Denna sjal blev utvald:

”Verasjalen”  i Malabrigo lace, som gjord för att göra färdig nu till våren och sommaren. Jag stickade flitigt på den hela helgen men så i början på veckan läste jag på Marias blogg om denna sjal och så var mina föresatser som bortblåsta:

Tony Irvings virkade sjal (pdf). Efter att ha något maniskt följt Let´s Dance i vintras för första gången i mitt liv kanske detta är en logisk fortsättning. Hur som helst så är den superkul att virka. Garnet är Marias handfärgade sockgarn med bambu i, det är ljuvligt att jobba med.

Så i onsdags så träffade jag Linda och hennes mamma och då försvann den sista resten av beslutsamhet att hålla mig till en sak. Det är alltid inspirerande när vi träffas och jag hade i onsdags hur mycket kreativitet som helst som snurrade runt i mitt trötta huvud när jag kom hem. Linda hade sin fina Swallowtail på sig så då var ju jag ”tvungen” att börja med en jag också:

Även jag stickar den i Colinette Jitterbug, färgen heter Monet tror jag och är kanske lite i grilligaste laget men jag tror att jag forsätter med det. Än så länge är jag inte helt sams med  och därmed förtjust i mönstret utan har av någon underlig anledning haft lite svårt att lära mig det och få flyt i stickningen.

Det som inte syns på understa bilden är att jag köpt mina första Symfonie wood rundstickor, jag har sedan tidigare deras strumpstickor. Jag har hitills alltid hävdat att jag gillar Adi lacestickorna såpass mycket att jag inte vill ha något annat men nu så blev jag en härmapa även i stickvalet. Stickorna köpte jag hos Maria samtidigt slank lite mer handmålat garn med bambu i med. Så jag kanske kan skylla min karaktärslöshet på Maria? Hon har inspirerat till mycket denna vecka (och sjalen som jag skulle ha stickat på är mönstret gjort av Maria). Måste nog gå till en annan stickbutik nästa vecka ;=)

Jag har slutat sticka!

Nä det har jag ju inte men senaste veckan har det varit virkning som hållit mina händer i gång. Inte för att jag hunnit med det så mycket heller, det har varit en vansinnig vecka på många sätt.

Virkningen då, jag såg en bild på favoritgarnaffären och sedan var det kört, garn köptes snabbt (fast inte i favoritaffären), virknålen letades fram och mönstret skrevs ut och så:

Hur kul som helst!! Det var länge sedan jag virkade så jag är lite ringrostig och resultatet blir därefter men som sagt kul och vårigt. Nu ska det bli mera!!

Annars har denna vecka varit vansinnig eller turbulent eller absurd vet inte riktigt vad jag ska beskriva den som. Samtidigt som jag har fått mer information om min hälsa och också fått mer information om en ny behandling så har Försäkringskassan gått från att dra in min sjukpenning i ett definitivt beslut i början på veckan till att kovända (inte utanvidare) och säga att jag ska vara deltidssjuksriven. Hur detta gick till vet jag inte riktigt ( en försvunnen handling från mig kan nog ha påverkat) men i fortsättningen ska jag räkna och räkna och så räkna igen innan jag skickar i väg en blankett till FK. Samtidigt med detta så har pappa blivit sämre, dottern är inne i ett elakt skov samtidigt som hon fyllt 18 år:

Min lilla tjej vuxen?! Svårt att förstå men så är det…

Dags att vila och sedan virka mera och mera…