Sitter i första klass på X2000 som susar söderut mot Malmö dit jag ska och nätverka bland annat. Träffa andra som jobbar med samma sak som jag vilket jag inte gör till vardags. Känns lyxigt i alla fall nu efter Linköping när de flesta klev av och lugnet la sig (undantaget mannen framför mig som snarkar högt). Lyxigt för att det är just lugnt och stilla, lyxigt för att jag inget annat behöver göra än att sitta här, visst jag måste förbereda en del eftersom jag är samordnare för träffen men jämfört med en förmiddag på jobbet så är det så skönt. Skönt ska det också bli med några nätter på hotell alldeles för mig själv. Jag hoppas hinna besöka någon trevlig garnbutik i Malmö och även Stoff & Stil.

Nu ska jag ta tag i det sista som ska förberedas…

I går kväll var en kväll som jag skulle vilja ha fler av – en görafärdigt kväll

Först färdig, var den senast påbörjade:

Bilderna är inte de bästa utan mer ”skynda dig det är kallt och blir snart mörkt igen bilder”.  Men sjalen är en Tony Irving sjal virkad i Crazy Zauberball (färg 1699) med virknål 3,5. Med sjalen är jag nöjd, den har varit rolig att virka och jag tror att jag kommer att använda den flitigt.

Färdigt nummer två var en sjal som legat färdig ett bra tag sånär som på att fästa trådarna och för att jag skulle fundera på om jag överhuvudtaget tyckte om den.

Jag kom fram till att den är helt OK, kanske ingen blivande favorit men OK. Mönster Traveling women (ravelry länk) stickad i Jitterbug med stickor 4. Tanken var och är att den skulle matcha min kulturtantskappa som har ett mönster med blommor i orange. Får återkomma om det i vår när det är säsong för den kappan igen.

Sist färdig var det äldsta projektet:

Mössa till äldsta sonen. Påbörjad i mars på vägen upp till Idre och vintersemestern. Av någon obegriplig anledning slutade jag sticka när det var cirka 5 cm kvar. Men nu är den färdig och godkänd av sonen. Garn Fabel och mönster från Yll & Tyll. Andra mössan jag stickar i detta mönster och det kan säkert bli fler. Jag älskar förkortade varv. Men jag kommer i så fall inte sticka den i Fabel.

Nu kan jag tycker jag med gott samvete börja på något nytt fast det finns en hel del påbörjat kvar som faktiskt lockar också

Ett enda nystan köpte jag på Gotland men då inte vilket nystan som helst:

150 g tottspunnet garn från Lillys skinn och garn inköpt på Kvinnfolki. Det låg lite gömt bakom en massa andra härvor och väntade på just mig, väntade med sina vackra färgskiftningar. Jag kan inte så mycket om tottspunnet garn, vet vad jag kan läsa innantill, att det är gjort av ull som inte är kardat innan det spinns. Hur som helst är det mycket vackert.

Jag försökte också gå på hemslöjden i Visby men affären var enligt uppgift stängd och man skulle enligt samma källa sälja det som man haft i sin butik i butiken på länsmuséet. Dit gick jag men ska man gå på det som fanns där så skulle kunna tro att Gotland inte har någon får, ull, garn eller likande. Jag hittade ett garnpaket på rea annars inget. Tråkigt tycker jag.

En höstvecka på Gotland kan sammanfattas med sten, vatten och får, i alla fall om man tittar på de bilder vi tagit.

Den kan också sammanfattas med lugn, närhet, vila, sömn, stickning, läsning, playstationspelande, thédrickande, promenader mm mm. Åka hem ville jag inte, vill inte alls tillbaka till vardagen men jag har en härlig vecka att plocka fram ur minnet. Det är något speciellt med Gotland!

Läkarbesöket i dag blev ett jaså, dvs varken riktigt dåligt men inte heller speciellt bra, men med sjunde läkaren på ett halvår så förväntade jag mig inte mer snarare mindre. Kruxet tycker jag när det blir ett ”jaså” är att det är svårt att veta hur och vad jag ska tänka om det hela. Blir det riktigt dåligt kan man bli arg och agera på det, blir det bra så är det ju bara att slappna av och glädja sig. Nu blir det ytterligare en lång period där det är varken eller, där det inte går att planera varken när det gäller det ena eller andra.

Konkret så innebär det  hela  att jag ska prova ytterligare en medicin förutom cortisonet och även denna medicin tar två månader på sig för att visa om den hjälper och den är egentligen inte kraftfullare än den förra utan av samma kaliber. Dessutom ska jag få sprutor direkt i bäckenet med cortison.

Men nu ska jag så gott det går försöka skita i allt detta (hur man nu gör det när kroppen gör sig påmind hela tiden) och bege mig till Gotlandsfärjan och kvällsbåten som går om två timmar. Gissa om jag har många stickningar med mig ;=)

Efter en intensiv helg landar jag tillfälligt hemma för att packa om. Helgen har jag tillbringat i Örebro, i fredags träffade jag min pappa på tu man hand och blev bjuden på restaurang. Trevligt! På lördagen trotsade jag regnet och höstpyntade min mammas grav och därefter började Stickas lokalföreningsträff. Först begav vi oss till ett av mina absoluta favoritställen:

Kameran och jag var inte riktigt överens speciellt inte när jag försökte fota Karin, ägaren till mitt favoritställe, förhoppningsvis finns det andra som var där som lyckades bättre. Som vanligt så skrattade jag (och alla andra) mycket och njöt av god smörgås och fint garn. Tack Karin, Lotta och  Katarina för en trevlig eftermiddag.

Därefter ägnade vi några timmar åt att diskutera en massa intressanta frågor rörande Sticka. Efter det god mat. Jag somnade sedan gott men jag vet att andra fortsatte diskussionerna långt in på natten. I dag fortsatte diskuterandet och jag har lärt mig en hel del nytt om allt möjligt. Men framförallt har jag lärt känna massor med nya trevliga människor som precis som jag älskar stickning – och det är för mig det bästa med att vara aktiv i Sticka.

Tack lokalföreningen Sticka – Té för ett härligt arrangemang!

Denna vecka har varit en riktig trött vecka, så jag är så glad att det nu är höstlov och att jag och resten av familjen är ledig. På måndag åker delar av oss till Gotland och innan dess ska jag åka till Örebro på lokalföreningsträff med Sticka.

Hela familjen är trött, jag har nu kämpat i fyra veckor i princip utan någon medicin. Den senaste läkaren jag träffade hade en för mig knasig logik; Om man tar bort huvudmedicinen som ger migrän (som biverkan) och inte sätter in något annat och bara behåller kompletteringsmedicinen så kommer nog patienten att må bra. Det gjorde inte patienten vilket väl förmodligen var otacksamt av mig. Jag tror aldrig jag har varit så trött som dessa veckor eller så påtagligt känt inflammationerna krypa runt. Lille V har också haft en trött vecka, efter att ha kämpat hårt med nya skolan hela terminen klappade han ihop efter ett lyckat matteprov och har sedan dess mått dåligt. Vi har tillfälligt varit tillbaka i det som var vardag för drygt ett år sedan och jag är väldigt glad för att vi har kommit vidare och att det numera är ”bara” svackor (men jädrar vad vi har jobbat för att komma hit). KM har börjat nytt jobb, så han är det inte mycket fart på heller.

Så det är tur tycker jag att det numera finns höstlov och att jag jobbar statligt och därmed har en massa semester att ta ut.

En bild från Gotland i somras att pigga upp sig med!

Trevlig helg!

Aldrig kunde jag väl tro att jag skulle få så många besökare för att lilla jag skrev utlottning i subjectraden. Inte hade jag en aning om att det fanns bloggar enbart inriktade på tävlingar och utlottningar heller, så där lärde jag mig något nytt. Men glad är jag för alla besökare och alla kommentarer. Men gladast är jag som jag skrev när jag gjorde utlottningen för er som är här ofta och som stöttar och uppmuntrar. Glad för alla som jag har fått lära känna via bloggen i verkliga livet.

Jag fick  via Stickfrossas blogg tips om en slumpgenerator och den drog nummer 43 som vinnare av min utlottning. Bakom nummer 43 gömmer sig Eva i Stäket.  Jag hör av mig till dig Eva på mejl så kommer vi överens om leveransen. Än en gång ett varmt tack till er alla som var med!

Denna helg har varit en intensiv och trevlig stickhelg för min del. Jag började gårdagen med att gå på stickcafé hos Maria, lika trevligt som alltid, med gott sällskap, trevligt garn att titta på och gott fika. Därifrån tog jag mig över till Kungsholmen och Garnverket för att gå på kurs i ”slutfinish och sy ihop osynligt”.  En nyttig kurs tänkte jag mig innan och det var den också även om den mest för mig bekräftade att jag gör hyfsat rätt  i alla fall om jag tänker efter. Att stanna upp ibland och fundera över om jag gjort det på bästa sätt tillräckligt bra sätt tar jag med mig från kursen samt att tänka efter under arbetets gång.  Ofrånkomligen så blir det provlappar när man går på stickkurs:

Sist jag gjorde provlappar var när jag var på stickkurs senast (fast det var nog en virkkurs) och egentligen förstår jag inte varför jag inte gör det annars. Det är ju  ganska roligt att prova olika sätt att göra samma sak på. Studerar man mina lappar noggrannare kan man se olika försök att göra snygga knapphål (gick inte så bra), ett par olika kantavslutningar, flerfärgsstickning och en liten början att sy ihop. Tiden tog fort slut på slutet.

Efter det åkte jag hem och åt och fortsatte virka… I dag var det dags igen för stickcafé, denna gång med Riddarmaskorna. Vi var rekordmånga denna gång och det var som alltid trevligt. Bra bilder tog jag inga men det finns här.

Nästa helg kommer också att gå i stickningens tecken för då ska jag på lokalföreningsträff med Sticka. Måste hitta något sätt att vila mig i form tills dess bara kanske med lite virkning…

Min handarbetsglädje har varit som bortblåst ett tag, visst jag har fortsatt sticka, men alltmer rastlöst och irriterat. Men så i går  då kom den tillbaka glädjen i att skapa med handen. Lugnet, nyfikenheten och förundran över det som växer fram är tillbaka!

Det som behövdes var en virknål och ett nystan Crazy Zauberboll. Eller så var det spikmattan som behövdes, den som jag testade i går kväll strax innan jag började virka, och som gjorde mig förunderligt lugn i både kropp och knopp. Inspirationen till sjalen kom i alla fall från favoritaffären Yll & Tyll och deras hemsida som jag studerade noggrant på eftermiddagen. Eller så var det något helt annat, jag är i alla fall väldigt glad över att ha hittat tillbaka till handarbetsglädjen.

Jag virkar ett varv, stannar upp och förundras över färgerna som växer fram och hur hela sjalen förändras för varje färg som kommer till, virkar ett var till och förundras.

Trevlig helg allihopa!

Kanske syns vi på något stickcafé i helgen? Hos Maria och Riddarmaskorna kommer jag att finnas.