Granhammar

Dagen efter, sitter med en dum vårförkylning, och längar tillbaka till Garnhammar (Granhammar). I går var det tredje gången på mindre än ett år som jag och ett gäng andra var på plats i Himmelriket. Första gången var i september och då var vi där en hel helg, andra gången i adventstider och så nu mellan hägg och syren. Varje gång har varit helt fantastiskt. Denna gång tjuvstartade jag och bästa Linda och åkte ned dagen innan och tillbringade första sommarkvällen för i år i Örebro, ett bra drag på alla sätt och vis.

Lördagen blev en fantastisk dag, önskar bara att jag tagit kort som visat på allt det härliga. Det är som all stress, oro och trötthet (nåja)rinner av en när man kommer fram. Det är en vänlig och omtänksam miljö med en massa god mat dessutom

Karin berättar om dagen, underhållande som alltid.

Maten som sagt…

En massa stickande förstås

Sötaste söta!

Ett semestertips – åk hit i sommar om ni kommer att vara i närheten av Örebro eller varför inte ta en omväg det är det värt!

 

 

De bidde ett par strumpor

Jag verkar aldrig komma till skott och berätta om den fantastiska Helgen för alla sinnen som jag var på för två veckor sedan. Till skott kom jag däremot med att sticka klart strumporna till yngste sonen som jag påbörjade då.

Eftersom sonen tog på sig dem direkt så har de fått godkänt vilket är kul. Garnet är Shoppelwolles minns inte exakt namnet men det är fantastiskt bra. Så bra så jag börjat på ett par till denna gång till svärsonen.

Fattigskogen

Skrev ett lååångt inlägg i går om helgens stickläger i Fattigskogen men det försvann någonstans, bara första meningen gick att hitta . Lite segt att skriva om det, men har man varit uppe i Fattigskogen på stickläger så har man.

Imånga år har jag läst om stickläger som Fattigskogen och stickhelger av olika slag men tills i år har jag bara lyckats komma i väg på två stycken.  Efter förra årets sommar utan semester på annat sätt än att jag inte var på jobbet så fanns det i år ett stort behov att komma i väg på diverse arrangemang. Lite kompensationstänk kanske.

Hursomhelst till Fattigskogen kom jag detta år träffade massor av härliga människor, fick idéer och inspiration i massor. Att vara med människor som man delar ett stort intresse med är något speciellt. Aldrig annars kan man klappa och känna på folks kläder utan att anses som knäpp :).

Men det blev också dagar där jag slutligen accepterade saker som jag inte tidigare velat acceptera. Lite vemodigt men OK. Efter många många års hög stressnivå i livet, toppat av förra årets ”vurpa” så klarar min hjärna och jag inte av att vara i såpass stora sammanhang under såpass lång tid. Vi trivs bäst i små sammanhang under mer begränsad tid. Lederna klarar inte heller den belastning som det ändå blev och smärtnivån blev för hög. Svårt att acceptera men skönt när det nu är gjort. Så ni som tyckte att jag var lite tyst och frånvarande där upp vet nu varför.

 

Tvåändsstickninghelg i Omberg

I helgen som gick tillbringade jag en trevlig och lärorik helg på Stocklycka vandrarhem. I Stickameras regi var vi ett gäng tjejer som skulle försöka lära oss tvåändsticka.

Hela helgen började mycket trevligt med en ny bekantskap, vi var två som skulle samåka ned till Omberg, en resa med två personer som inte känner varandra kan ju lätt bli en liten ansträngd historia men här blev det en mycket trevlig resa med prat om allt mellan himmel och jord.

Väl framme möte vi av Ulrica och Catarina och sedan anlände de andra kursdeltagarna en efter en och stickandet tog fart. Första kvällen ägnades åt att lära känna varandra och sticka på vad var och en ville.

Pö lördagsmorgonen, när vi var pigga och utvilade började vi den mödosamma resan att lära oss tvåändsticka, en liten extra utmaning för mig med fingrar som är stela och gör ont. Efter en lång stund såg min stickning ut så här:

Framåt eftermiddagen så här:

Kommen så här långt insåg jag att tvåändstickning och reumatism inte riktigt går ihop, ett lugnt konstaterande. Men det var vädligt roligt att prova på, och de stunder det fungerade så förstod jag det som de tvåändstickningsfrälsta pratar om hur lugnt och medititivt det är. Andra deltagare forsatte strävsamt och koncetrerat och en massa fina muddar växte fram.

Men en sådan här stickhelg är ju så mycket mer än själva kursinnehållet, det jag tar med mig framförallt är att ha fått förmånen att lära känna flera fantastiska männsiskor som jag hoppas träffa ingen. Det var mycket prat och skratt och en alltigenom god stämning. Jag tar också med mig den fantastiska naturen på Omberg.

Hos Ulrika finns många fler och otroligt fina bilder från helgen, kika in där och njut!

Varva ner

Jag har varit i väg på en superhärlig helg med det mesta av det som gör livet härligt -  härligt garn och stickor, trevligt sällskap, god mat och mysig miljö – allt detta tillsammans blir ”Varva ner” en stickhelg i Roslagen.

Bilder sägs ju säga mer än tusen ord (fast då ska man helst ha en kamera som inte jävlas med en och lägger av):

    

Så nu har jag gjort mina första provlappar!! Ja jag tyckte det var roligt men jag kan inte lova (än) att det är en ny vana. Vi stickade med lyfta maskor på olika sätt, ett roligt och effektfullt sätt att sticka på. Vad jag stickade under helgen får jag återkomma till när kameran återhämtat sig.

Tack alla ni som kommenterat mitt förra inlägg om anpassad studiegång, det betyder så mycket att få detta stöd.