Allt sedan jag började få ont i mina leder så har jag tänkt bara jag inte får ont i mina händer så – men med den form av reumatism jag har så är det ofta just händer och fingrar som drabbas. Och sedan ett drygt år så har lederna i fingrar och handleder gjort allt mer ont, blivit allt mer stela och svullna. Jag tappar saker, kan inte få upp burkar, flaskor, vigselringarna får ligga i en låda och senaste tiden så har det också börjat göra ont när jag stickar. Det har det väl i och för sig gjort rätt länge men min smärtnivå där är nog betydligt högre än annars. Men med det onda kommer också att jag tappar ”flytet” i stickningen, det blir inte den lugna känslan så ofta längre och det är svårt. Det saknar jag men jag forsätter sticka så gott det går i väntan på att cortisonet ska göra riktig nytta.
En anledning till att jag är inne i ett skov nu är en rejält trasig tand som ”vi” försöker laga. Jag har trånga och svårhittade tandkanaler eller vad det nu heter och dessutom begränsad rörlighet i min käkled – så säger min tandläkare i alla fall. Jag säger inte så mycket när jag är där av naturliga skäl (hur mycket får det plats i en liten mun som min?) men tänker en hel del i alla fall efteråt. Efter gårdagens besök så tänkte jag att detta är mer än vad jag står ut med och då inte för att jag är så rädd för det känns rätt passerat utan för att jag får så ont. Inte så mycket i tanden utan i mina leder och det verkar tandläkaren ha väldigt svårt att förstå (och då går jag ändå på en specialistmottagning fast för tandvårdsrädda). Konstigt att kunskap sällan verkar finnas där den behövs.
Men i morgon kväll kan jag börja ta cytostatikan igen och då hoppas och tror jag att det vänder uppåt igen. I morgon är sista dagen innan semester och på semestern vill och ska jag sticka massor.
Vet inte vad jag ska säga eller skriva till dig. Det låter så fruktansvärt hemskt alltihop. Vill bara förmedla att jag känner med dig och hoppas att du ska bli bättre av medicineringen och att du ska orka kämpa vidare.
Varma tankar och kramar sänder dig
Gunilla
Usch Boel, så jobbigt för dig. Vet inte vad jag ska säga men tänker på dig och vill gärna träffa dig för att surra och sticka. Denna vecka är det inte så mycket kvar av och nästa vecka åker vi till Småland men veckan därpå har jag inget inbokat. Har du? Vi kan höras via mail. Ha det så gott och njut av stickningen även om det är oflyt. Allt har sitt värde…
Det är så tufft när sjukdom ”tar ifrån” oss saker som vi vill göra. Jag tror det är helt rätt som Du gör, att inte släppa det som känns viktigt, (som stickning).
När man har ont. är trött osv är det svårt att peppa sig själv, men dom dagarna man orkar hitta glädje å positiv energi dom blir ju åxå bra dagar.
Ibland när jag tycker det mesta är hopplöst å det bara gör ont så försöker jag tänka på Mikael Andersson, killen som föddes utan armar å ben
http://www.barometern.se/bonus/den-egna-tankens-kraft-som-avgor-om-vi-valjer-livet-eller-inte(975903).gm
Jag försöker hitta min styrka i det som han gör å ibland går det riktigt bra.
Kram Evalinah
Njut riktigt av semestern! Hoppas att det värsta försvinner …….
Kram
Eva i Lund
Jag känner med dig och håller tummarna för att du snart kan sticka obehindrat igen.
Håller tummarna för att det snart ska vända.
En stor kram till dig och jag hoppas att du kommer att må bättre jättejättesnart!! Önskar dig en skön semester! Kram!
Lider med dig och hoppas du snart mår bättre. Detta regnandet gör väl inte det hela lättare heller, iallafall känner jag av det i mina leder.
HA det så bra på semestern!
KRAM
Åh, så gräsligt det låter! Måtte du bli hjälpt av medicinen och få en riktigt härlig semester att njuta av utan värk!
Ha det så gott, hela familjen
Kram
Tråkigt att du har fått värk även i händerna, jag har ofta tänkt att jag verkligen inte vill ha något problem med mina händer med tanke på att jag ”som frisk” har handarbetat i massor av år. För mig är det en njutning att sitta där och sy, brodera, sticka, virka, själva pysslandet är så beroendeframkallande.
Så jag känner med dig, verkligen. Hoppas nu att medicinen gör sitt så att du får den semester du drömmer om.
På fredag börjar jag med pådialys istället för nattmaskinen vilket gör att vi kan åka ut i husbilen nästa vecka om allt funkar som det ska. Idag har jag varit på sjukhuset och fått stygnen tagna och det var ännu inte läkt som det ska, men såg ”bra” ut sa syrran och en doktor som fick komma och titta på min glipa.
Men kram på dig