I nuet
28 juni, 2009
Arkiverad under tandläkarbesök, trädgård
Etiketter: egentid, livet, stickning
Just nu sitter jag i vår lilla trädgård och njuter av här och nu. En kopp thé, två trevliga stickningar, lagom varmt och tyst och stilla. Här vill jag stanna, bara vara i nuet.
Inte tänka på i morgon då jag ska till tandläkaren och rotfylla, inte tänka på att jag resten av veckan ska jobba. Bara vara här och nu.
Vera – en riktig snygging
26 juni, 2009 
Vera och jag skulle ha gått på, om inte en bal på slottet, så i alla fall på en vårfest i ett palats (personalfest låter inte lika häftigt och festen var i ett palats). Men det orkade inte mina leder med så det blev en kväll i soffan i mysbyxor istället och Vera blev liggande i en korg. Men Vera är en snygging och förtjänar att visas upp – så här är hon:
Vera är alltså en sjal stickad i Malabrigo lace, två nystan gick det åt. Mönstret är Marias, ett superfint mönster. Sjalen är superlätt, mjuk och den största jag stickat. Jag är supernöjd med henne (och av Ilsefin har jag lärt mig att man får säga att man är det). Nu väntar vi bara på en ny bal eller något annat tillfälle att gå ut och vara fina tillsammans
Snart blir det kallt – eller hur?
24 juni, 2009 
Jag har inte fått solsting, tror jag, men däremot har jag helt snöat in på att sticka strumpor nu när sommarvärmen kommit. Fast det började förra veckan när jag satt uppe i Idre och det var 4 grader varmt:
Ett par vanliga strumpor i Fabel till lille V, så pass populära att det blev gräl mellan lille V och hans storebror om vems de skulle bli när de var klara. Det blev lille V:s men jag ska förstås sticka ett par till storebror också.
När jag kom hem från Idre så fick jag ju mer strumpgarn och det var jag bara tvungen att börja sticka med på en gång:
Mönstret är Ulrikas ”Kristina” och garnet är Foscos egenfärgade Trekking pro natura – en perfekt kombination tycker jag själv.
Så lustigt det är det här med vad man stickar och när. Hela vintern och våren tyckte jag att jag skulle sticka strumpor att ha till mina fina kängor, men nähä lusten till det fanns inte då. Just nu kunde man ju tycka att jag skulle sticka något somrigt i bomull eller lin men nähä. Men kul har jag så då får det vara som det är.
Överraskningar
Hemma igen från en intensiv, regnig men trevlig vecka i Idre så kommer den ena överraskningen efter den andra. I går när vi kom hem sent sent på kvällen så låg överraskning nummer ett och väntade på mig på köksbordet, jag var helt säker på att det var Sommarpåse lyx men det var det inte alls utan:
En PIF-present från Fosco och en helt otrolig sådan – jag är helt överlycklig – egenhändigt färgat strumpgarn gjort till just mig i ”saltflingerött” och” saltflingerosa”, god choklad och thé. Tack Fosco!!! Jag ska bara avsluta en strumpa till lille V sedan ska här stickas strumpor till mig och mumsas choklad.
I morse kom överraskning nummer två, inte alls en trevlig sådan och jag försökte en stund att ignorera den och tänkte att det där får KM ta hand om när han kommer hem från jobbet. Men så kan man ju inte göra även om man vill när man inser att man har vatten på fel ställen i köket inte om man är vuxen i alla fall. Så det blev att bända bort sockeln under köksbänken, med äldste sonens hjälp lyfta fram diskmaskinen och sedan torka och torka och försöka lokalisera varifrån vattnet kom. Tre timmar senare vet jag och kan i alla fall glädja mig åt att det inte blivit någon större skada och att det inte blir så dyrt att laga men mina leder gillar inte dylika övningar.
Den tredje överraskningen var desto trevligare för i dag kom Sommarpåse lyx och vem min hemliga vän nu än är (jag har inte lyckats lista ut det än och en ledtråd mottages gärna) så har hon verkligen överraskat mig i valet av böcker:
Först var jag lite skeptisk för det är böcker som jag inte hade valt själv i alla fall inte i första hand men efter att ha klämt och bläddrat en stund så är de klockrena; en kokbok, en historisk deckare, en bok av Kerstin Ekman och en bok om healing. Kerstin Ekman har jag länge velat läsa men aldrig kommit mig för och deckaren har jag hållt i handen några gånger men det har aldrig fått följa med hem och grekisk mat är smumsigt. Med lite choklad till det så kommer jag att ha många trevliga stunder framför mig. Tack snälla hemliga vän!!
Nu ska jag åka i väg till Vaxholm och sista träffen för säsongen med den bokgrupp jag är med i och det känns som det räcker med överraskningar för i dag.
Ensamma mamman på semester
Lille V döpte om mig till Ensamma mamman i lördags kväll när vi efter en lång tåg och bussresa var framme i Idre fjäll (KM är hemma och jobbar och målar om tvättstugan (hoppas jag i alla fal)). Då hade vi som sagt rest långt, stressat runt och letat först nyckel, sedan stuga och sedan rusat till affären som stängde 45 minuter efter vi kommit fram – allt detta i spöregn. Sedan återstod matlagning, bäddning och uppackning och sedan i sängen så kände jag mig som en ensam mamma, men just då med barn som hjälpte till när det behövdes som mest.
Här i Idre är vi för att spela handboll och rida dvs dottern rider och de andra två spelar handboll. Lille V:s storebror har spelat ett tag nu och är enligt min mening Sveriges bästa målvakt, lille V har aldrig velat spela förut men nu när han går i bollskolan så sitter han och tjatar om att få spela mer.
Mina dagar ser ut ungefär så här:
Till vänster stickning och schemat för handbollsskolan, mitten utsikt från dagens promenad, till höger Tyskland som sonen spelar i kvällen turnering. en turnering som jag måste tillbaka till nu för det är dags för kvartsfinal…
Skolavslutning – fy sjutton
I dag var det skolavslutningsdags för lille V och i går när jag fotade fröknarnas presenter som jag gjort så tänkte jag skriva ett neutralt ”stickigt” inlägg om dessa muddar:
Men nu blir det inget sånt inlägg. Men muddarna kan ändå förtjäna en presentation; Mönster från Nina Sagulins bok Sticka accessoarer och garnet är Debbie Bliss Prima. Mönstret är härligt och garnet har en fin lyster men delar sig lite väl ofta. Jag tror dock att fröknarna uppskattar dem.
Istället blir det ett inlägg om hur en helt vanlig skolavslutning med sång och uppträdanden på skolgården, fika i glassrummet och hejdåkramar river upp en massa minnen och känslor. Ett inlägg om hur ensam man kan känna sig.
För två år sedan var det också dags för skolavslutning förstås och det var en skolavslutning jag aldrig kommer att glömma. Då var det kaos i vår familj och ett kaos som ingen av oss begrep men kanske kanske började ana vidden av. Dagen före skolavslutningen opererades min dotter, vilket gjorde att hon missade sin avslutning i 9:e klass. Hon låg därför hemma och hade ont och var ledsen. Jag, lille V och hans storebror gick på skolavslutningen. Mannen i familjen befann sig på sitt jobb. Lille V var då i en (av många) perioder innan diagnosen när han mådde riktigt dåligt, storebror JL skulle spela trumpetsolo för första gången – Du gamla du fria. Och som inte det räckte så var jag ansvarig för att lämna över presenter till lärarna i lille V:s klass (redan då var jag dålig på att säga nej) och då gärna säga något trevligt eftersom klassen skulle gå vidare till nya lärare.
Jag har nog aldrig kännt mig så ensam och otillräcklig. Men JL spelade fantastiskt vacker på sin trumpet och jag grät (kanske inte bara glädjetårar) och detta tog mig igenom avslutningen. Jag höll tal, rusade hem och hjälpte dottern att ta sig till toa, lyckades hålla lille V lugn genom allt och höll dessutom det där talet till lärarna. Men fy sjutton så hemskt allihopa var och på något sätt så är denna dag en symbol för mig kring min dotters sjukdom, min sons (och mans) handikapp och det kaos vi levt i de senaste åren.
Jag hoppas att jag någon gång i framtiden kan gå på en skolavslutning och bara njuta av det, kanske lagom tills barnbarnens…
Till min hemlige vän – Sommarpåse lyx
Hej hemlige vän!
Välkommen till mig! Om man kikar runt på bloggen kan man tro att jag aldrig läser böcker om de inte handlar om stickning – det är inte alls sant jag läser men bloggar sällan om det. För att du ska få veta lite mer om mig så kommer här mina svar i Sommarpåse lyx:
Har du någon önskebok?
Flera! Anna Janssons senaste deckare (jag har läst hennes andra), Elisabet Georges senaste, eller Kalf-Hansens nya kokbok (jag gillar kokböcker). Karin Johanissons Melankoiska rum, Skriet från kärnfamiljen. Av detta kan man med rätt anta att jag gillar deckare (inte de råaste) och kokböcker, att jag är intresserad av psykologi, historia och jämställdhet.
Vilken är den bästa bok du har gett bort?
Bitterfittan av Maria Svedland och Harry Potter och LasseMaja till min son eftersom de har väckt hans svårväckta läsintresse.
Skulle du kunna tänka dig att ta emot beg. böcker?
Ja.
Lyssnar du på böcker (MP3 eller cd)?
Jag önskar att jag gjorde men jag har svårt att anpassa mig efter tempot, skulle annars vara perfekt när jag stickar.
Vad tyckte du om att få i paket när du var liten?
Lego, Tintinböcker, en fin klänning (det fick jag alltid till jul), barbie med tillbehör och böcker – allt beroende på hur gammal jag var.
Har du gett bort någonting i present som du egentligen själv hade velat få?
Ja, jag har köpt garn, mönster och stickor några gånger till olika kompisar, där jag lyckats hitta rätt både när det gäller färg, mönster osv.
Vilken slags smycken gillar du?
Använder bara halsband (och vigselringar), gillar de halsband min dotter gör (hon är 18 så det är inte plastpärlor), snö of swedens produkter. Just nu ”saknar” jag en vanlig tunn ganska kort guldkedja till ett granathjärta jag har.
Samlar du på något?
Garn, garn och mera garn förstås och allt som hör till det. Tyger finns det en hel del här hemma också. Kokböcker speciellt med ekologisk inriktning.
Annan sysselsättning – än att läsa böcker?
Handarbete, främst stickning men även virkning. broderi och sy (kläder). Gillar att träna, springa, cykla och F&S även om min kropp inte riktigt är med på det just nu. Annars tar familj, hem och arbete mesta tiden.
Vad gör du en perfekt sommardag?
Då stickar jag förmodligen på en riktigt lyxig stickning, under ett stort träd som silar solens strålar till lagom dos. Bredvid mig finns en riktigt god somrig fika. När jag blir för varm tar jag mig ett dopp i en näraliggande sjö.
Favoritfärg?
Jag har flera; rosa (inte cerise), blått, turkos och naturfärgat.
Favoritland?
Sverige
Favoritfilm och favorittvserie?
Jag gillar romantiska komedieroch har en viss passion för filmer med Hugh Grant i. Favorittvserie – jag gillar dokumentärer men har även sett en massa SCI-avnsitt för att inte tala om inredningsprogram.
Var föddes du?
Lund.
Vilken plats på jorden gillar du bäst?
Någonstans nära öppet vatten eller ett fjäll och där jag kan inget skymmer horisonten.
Är du allergisk mot något?
Ja, rött godis, cocktailbär och annat med rött konstgjort färgämne och getingar.
Favoritgodis?
Choklad med nötter i och saltlakrits.
Favoritdrink eller favoritdryck?
Thé, gärna från Kränku men även annat thé som inte bara är fruktigt. Numera kan jag inte dricka alkohol pga medicin men tidigare så drack jag gärna ett gott ekologiskt vitt vin eller ett glas sherry (numera är sherry faktiskt trendigt!)
Rent allmänt så gillar jag…
Att lära känna nya männsikor och lära känna dem jag redan är vän med bättre.
Rent allmänt så ogillar jag…
Smärta, fördomar, orättvisor och mygg.
Jag är kär (igen)
Jag måste erkänna att jag är kär och då pratar jag inte om KM utan om garn och inte vilket garn som helst. Det är ju inte den första eller enda kärleken till en garnhärva men just precis nu är det den med stort K. Först köpte jag en härva och började på Ishbel av Ysolda (det går tyvärr inte att länka till Ysolda just nu men mönstret finns med i hennes nyutkomna stickhäfte Whimsical little knits).
Insåg att jag behövde en härva till och det var KM snäll att införskaffa när jag inte hann. Så gick en vecka till och jag stickade vidare på min sjal men kände att jag ville göra mer av samma garn så igår införskaffade jag mer och åkte hem och letade runt på Garnstudio efter det perfekta mönstret till garnet och hittade ett, jag som aldrig brukar hitta något på Garnstudios hemsida.
Masktätheten verkar stämma så nu har jag en njutbar stickning framför mig.
Garnet som jag är kär vilket det är? Det är handfärgat merinosilke från Eva och det har allt, det är mjukt, det är vackert i färgen och det är alldeles underbart att sticka i. Så nå måste jag faktiskt fortsätta sticka…
Trevlig helg på er alla!
Läxa
Jag har gått hos en coach regelbundet i ett halvår och i dag var sista gången innan sommaruppehållet. I läxa över sommaren fick jag i uppgift att fundera över vad som gör mig lycklig och fundera på hur jag får in mer av det i mitt liv. Dessutom tyckte hon att jag skulle blogga mer och oftare. Inte så dum läxa eller hur? Låter ju ganska enkelt också men hon är en klok kvinna så det kräver nog en del funderande trots allt. Att sticka kommer att finnas med som en del i det hela är ju givet resten får växa fram i tanken under sommaren – men jag återkommer säkert om det här på bloggen.
Denna groda finns på En liten smula i Åre och jag tänker mig honom som rätt nöjd och belåten (och väldigt mätt).
